Skip to content

"Borgenärer, överskuldsatta företagare och konkurser - snart blir EU-direktivet svensk rätt"

KOMMENTAR - av Marie Karlsson-Tuula, professor i civilrätt vid Karlstads universitet, gästprofessor i rättsvetenskap vid Örebro universitet och föreståndare för Akademien för Insolvensrätt 

 

På det insolvensrättsliga området i EU händer det mycket. Ett insolvensdirektiv om en andra chans för överskuldsatta företagare samt effektivisering och uppföljning av insolvensförfarandena har tagits fram.[1]

Rådet och parlamentet kom strax före jul överens om en gemensam direktivtext som publicerades den 11 januari 2019.

Av ingressen till direktivet framgår att en alltmer sammanlänkad inre marknad, med en allt starkare digital dimension, medför att mycket få företag är rent nationella. Detta gäller också företagens kundbas, försörjningskedjor, verksamhetsområden, investerare och kapitalbas (för att bara nämna några).

Enligt ingressen är det framför allt hanteringen av insolvensfrågor som har en avskräckande effekt när det gäller gränsöverskridande expansion och investeringar. Företagare avstår därför från att investera eller ingå en affärsförbindelse utanför sitt eget land. Många investerare känner osäkerhet kring vilka insolvensregler som gäller och för risken att hamna i långdragna eller komplexa insolvensförfaranden i ett annat land.

En högre grad av harmonisering av insolvenslagstiftningen är därför viktig för en väl fungerande inre marknad och för en verklig kapitalmarknadsunion. Detta är en av anledningarna till att frågan länge har varit föremål för stort intresse på EU-nivå.

Direktivets syfte är bland annat att säkerställa tillgång, för livskraftiga företag i ekonomiska svårigheter, till ramar för förebyggande omstrukturering som ger dem möjlighet att omstrukturera företaget i ett tidigt skede för att därmed undvika insolvens. Det ger också ansedda konkursdrabbade entreprenörer en andra chans och innehåller åtgärder för att göra förfaranden för omstrukturering och insolvens och skuldavskrivning effektivare.

Enligt direktivet ska bland annat ett företags skulder i princip kunna avskrivas inom tre år från det att företagaren försattes i konkurs eller inom tre år från det att betalningsprogrammet började genomföras.

Direktivet innehåller flera artiklar med den amerikanska Bankruptcy Code som förebild. Ett exempel på detta är reglerna om klassbildning och omröstningsregler som i amerikansk rätt benämns cram-down.

Men det finns flera exempel. Bankruptcy Code har under senare år fått mycket kritik för att reglerna är administrativt tunggrodda och Ch.11 Reorganization Business är förenat med höga kostnader och tar lång tid i anspråk. Det har dessutom framförts att det passar dåligt för små och medelstora företag.

I USA har det åter igen införts särskilda rekonstruktionsregler för små företagare för att tillgodose deras särskilda behov.

I direktivet, som ska implementeras i svensk rätt, ställs det bland annat krav på att de som arbetar på domstolar med insolvenshantering ska ha särskild utbildning. Detta krav är nödvändigt för att man ska kunna hantera de nya bestämmelserna som insolvensdirektivet medför.

Direktivet väntades träda i kraft före parlamentsvalet den 26 maj. Men nu siktar det rumänska ordförandeskapet på att direktivet ska antas vid EU:s råd för rättsliga och inrikes frågor (RIF) möte i juni. Vid mötet behandlas bland annat harmonisering av medlemsstaternas insolvenslagstiftning.

Målet är att uppnå samförstånd om de artiklar i insolvensdirektivet som gäller en andra chans för överskuldsatta företagare. Det är ännu oklart när direktivtexten finns översatt till svenska.

Det ska bli spännande att få ta del av den framförhandlade produkten och än mer spännande att se vilken betydelse direktivet får vid rättstillämpningen av vår insolvensrättsliga lagstiftning i domstolarna, för rekonstruktörer och konkursförvaltare och inte minst borgenärskollektivet. Det har varit en långdragen process som nu verkar ha nått sitt slut.

 

UPPDATERING: Sedan denna artikel publicerades har direktivet publicerats på svenska - och finns här.

 

 

 

 

Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik från Dagens Juridik - klicka här 

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt