Skip to content

"Är grundlagens föreningsfrihet verkligen tänkt att skydda halshuggningar och terrorism?"

DEBATT - av Håkan Hydén, professor emeritus i rättssociologi vid Lunds universitet

 

När nu IS är besegrat finns det anledning att förvänta sig att många IS-krigare och deras eventuella familjer kommer att återvända till Sverige. Kvar står frågan om deras rättsliga ansvar.

Var och hur ska de ställas inför rätta? Hur kan det svenska rättsmaskineriet bevisa de brott som begåtts under tiden i Syrien?

För att underlätta ansvarsutkrävande har Sverige beslutat införa straffbestämmelser mot de svenskar som rest ner till Syrien för att ansluta sig till den islamistiska militanta terroristgruppen IS.

Regeringen föreslår ett särskilt straffansvar även för de som – utan att delta i terroristverksamheten – har stöttat terroristorganisationen ekonomiskt eller på annat sätt. Lagförslaget stöter dock på juridiska problem.

Regeringen anser att det kan ske utan att rättigheter i svensk lag begränsas. Straffbestämmelserna anser regeringen är förenliga med föreningsfriheten enligt Europakonventionen, som numera är svensk lag. Innan straffbestämmelserna kan införas måste dock lagrådet granska lagförslaget och yttra sig, vilket skedde nyligen.

Lagrådet, som i detta fall består av tre justitieråd, gav regeringens lagförslag underkänt. Lagrådet godtar inte förslaget med hänvisning till att det anser att föreningsfriheten inskränks i strid med regeringsformen. Men är IS verkligen en förening?

Regeringen definierar IS som en terroristorganisation. Problemet är dock att detta begrepp inte finns i juridiken. Det närmaste man kan komma är begreppet förening. IS blir av lagrådets höga jurister därför att betrakta som en förening, vilken som helst.

Det allmänna språkbrukets begrepp terroristorganisation blir i den juridiska begreppsvärlden till en förening och så argumenterar både regering och lagråd med denna utgångspunkt. Därmed öppnas en uppsjö av juridiska argument som förvandlar och förvanskar det verkliga problemet med IS, många gånger med absurda konsekvenser.

Halshuggningar och andra hemskheter som ägt rum i IS namn blir i lagrådets yttrande istället en diskussion om maskeringsförbud och mötesfrihet.

Avsikten med föreningsfrihet är att ge medborgarna vidsträckta möjligheter att sluta sig samman för att gemensamt verka i olika syften. Men terrorverksamhet - är den verkligen tänkt att vara rättsligt skyddad?

I och med att det inte anges i lagstiftningen att föreningsfriheten enbart avser lovlig verksamhet, kan man enligt lagrådet inte förbjuda föreningar som bedriver olovlig och olaglig verksamhet oavsett vilka grymheter som föreningen gjort sig skyldig till.

Därmed faller förslaget. Grundlagen, regeringsformen, måste i så fall ändras, menar lagrådet. Regeringen faller undan och har häromdagen inbjudit de borgerliga partierna för att diskutera ett sådant förslag. Det är bara det att det kommer att ta ett par år innan lagförslaget kan bli verklighet. Det krävs nämligen att riksdagen fattar två samstämmiga beslut och att det är ett riksdagsval däremellan, så det kan tidigast ske i slutet av år 2022.

Särskilt allvarligt är detta med tanke på att det här lagförslaget skulle behövt tas upp långt tidigare, redan när det blev känt att svenskar anslöt sig till IS.

Grundproblemet är att lagrådets jurister fastnat för att betrakta en terroristorganisation typ IS som en förening. Regeringen får delvis skylla sig själv genom att i lagförslaget ha inbjudit till en diskussion om den föreslagna lagstiftningen är förenlig med föreningsrätten, vilket får betraktas som ett taktiskt misstag.

Regeringen hade kunnat komma undan problemet om den hade gjort som en del andra länder.

Irland har en lagstiftning mot terrorism där man definierar en organisation som ägnar sig åt den typ av verksamhet som IS bedrivit för olaglig. Därmed hade en diskussion om föreningsrätt eller andra rättighetsinskränkningar varit överflödig.

Detta är dock något som den svenska regeringen valt bort. Därför sitter man nu med skägget i brevlådan. Så kan det gå när man inte engagerar rättssociologisk expertis.

 

 

 

 

 

Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik från Dagens Juridik - klicka här

 

 


 

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt