Skip to content

Risk för förtroendeskada vid inköp från närstående – ny granskning från Riksrevisionen

Foto: Anders Wiklund/TT

Att statliga myndigheter gör inköp från företag som har koppling till myndighetens anställda eller deras anhöriga kan leda till förtroendeskador. Det framgår av Riksrevisionens granskning av så kallade närståendetransaktioner bland myndigheter.

 

–  I samtliga granskade myndigheter förekommer det potentiellt förtroendeskadliga inköp, och vi ser inget som tyder på att det är annorlunda i andra myndigheter. Vår slutsats är att alla myndigheter behöver kunna hantera detta på ett sätt som minimerar risken för oegentligheter, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Risk för korruption vid inköp
År 2016 gjorde den offentliga sektorn inköp av tjänster och produkter för cirka 683 miljarder kronor, vilket motsvarar en sjättedel av Sveriges BNP.

Eftersom inköpsområdet är ett område med förhöjd risk för korruption och andra oegentligheter har Riksrevisionen granskat i vilken omfattning statliga myndigheter gör inköp från företag som har kopplingar till myndighetens anställda eller deras anhöriga, så kallade närståendetransaktioner.

Granskning av fem myndigheter
Riksrevisionens granskning omfattar fem myndigheter, Arbetsförmedlingen, Polisen, Skogsstyrelsen, Tillväxtverket och Trafikverket.

Tillsammans står myndigheterna för över en femtedel av alla statsanställda och cirka 40 procent av de statliga myndigheternas inköp från privata företag.

Enligt granskningen förekommer närståendetransaktioner relativt sällan, men de förekommer vid samtliga myndigheter som granskats.

År 2016 hade över tre procent av de anställda vid Polisen och Trafikverket kopplingar till myndighetens leverantörer. Vid de övriga myndigheterna som granskats var siffran något lägre.

Potentiell risk för förtroendeskada i hundra fall
Enligt Riksrevisionens bedömning innebär merparten av de granskade transaktionerna liten risk. I ”ett hundratal fall” ser dock Riksrevisionen en potentiell risk för förtroendeskada.

Enligt Riksrevisionen har det inte funnits möjlighet att närmare granska de aktuella inköpen, varför en bedömning av huruvida det förekommit faktiska oegentligheter kopplat till några av fallen inte kan göras.

Närståendetransaktioner oundvikliga
Enligt Riksrevisionen går det inte att undvika närståendetransaktioner helt och hållet.

Anledningen är bland annat att näringsfriheten och principen om konkurrensneutralitet medför att det inte är möjligt för statliga myndigheter att förbjuda anställda från att ha företagsengagemang, eller utesluta deras anhörigas företag från upphandlingar.

– En utmaning är att närståendetransaktionerna saknar ett tydligt mönster: De sker i skilda delar av myndigheterna, de aktuella företagen är verksamma i ett stort antal branscher och beloppen varierar kraftigt. Det innebär att myndigheterna behöver ha ett fungerade skydd i hela verksamheten, säger Marianne Danielsson, projektledare för granskningen.

Generellt goda rutiner – som bör förstärkas
Enligt Riksrevisionens granskning bedöms de granskade myndigheterna generellt ha goda rutiner och bedriva ett ambitiöst utvecklingsarbete.

Detta får dock inte genomslag i verksamhetens alla delar, varför en rekommendation från Riksrevisionen är att arbetet förstärks.

– Det handlar till exempel om att alltid inkludera förekomsten av oegentligheter kopplade till inköp i myndigheternas riskanalysarbete och att regelbundet belysa problematiken med bisysslor. Dessutom behöver frågor om jäv lyftas och hanteras vid upphandlingar, säger Marianne Danielsson.

  • Paulina Stén

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt