Skip to content

"Retorik och muntlig argumentation viktiga vapen för juristen - borde lyftas på utbildningen"

Debatt – av Bnar Jalal Faqe, juriststuderande på Stockholms Universitet, termin 7

 

Under min studietid har jag emellanåt stött på devisen ”språket är juristens vapen”, vilket jag inte har någon erinran mot. Däremot skulle jag även tillägga att juristens argumentationsteknik, eller ”retorik” som det också heter, är minst lika viktig som språket.

Det gäller framförallt när juristen exempelvis ska presentera sin syn på ett rättsligt problem inför en domstol.

Men tyvärr får jag en känsla av att juridiska institutionen på Stockholms universitet inte delar samma uppfattning. Det är bara att ta en titt på studieordningen så inser man ganska fort att den inte innefattar någon retorikkurs vilket är anmärkningsvärt.

Tittar man på de amerikanska lärosätena har deras juriststudenter ett rättegångsspel redan i slutet av det första läsåret då de får öva på att muntligen argumentera inför en domarpanel som består av verksamma domare.

”Cold calling” är också ett vanligt förekommande moment i deras utbildning. Det innebär att läraren slumpmässigt väljer ut en student i klassen som muntligen ska presentera ett rättsfall, hemläxa eller något annat som är relevant till den specifika föreläsningen.

För inte så länge sedan höll advokaten Johan Eriksson i en föreläsning om argumentationsteknik på Stockholms universitet. Han tog upp ett exempel från USA där det gjordes ett experiment. En person med noll juridiska kunskaper och en skicklig advokat skulle plädera inför en domstol om samma fall. Personen fick läsa upp en plädering innantill som innehöll kvalitativa juridiska resonemang samtidigt som advokaten fick utgå från sämre resonemang.

Trots förutsättningarna blev vinnaren i den duellen den skickliga advokaten.

Slutsatsen som kan dras av hans exempel är att en jurist med undermåliga retoriska förmågor tenderar att inte få gehör för sina argument, trots att argumenten kan innehålla kvalitativa juridiska resonemang.

I slutändan handlar det om att sälja argument till domstolen som gynnar klientens intressen.

För exempelvis försvarsadvokaten i brottmål handlar det om att sälja rimligt tvivel till rätten så att klienten i bästa fall frikänns. Tänk dig själv hur det skulle kännas om din försvarsadvokat var en dålig retoriker och inte lyckades få rätten att lyssna på honom eller henne. Du skulle då redan ha börjat tänka på anstaltens gråa betongväggar.

Och till er som undrar så är jag väl medveten om att utbildningen tillgodoser muntliga inslag i vissa kurser, men de är väldigt få. Det räcker inte att ha exempelvis enstaka rättegångsspel under hela utbildningen och tro att studenterna erhåller en arsenal med slipade argumentationstekniker.

Dessutom är det väldigt sällan lärarna ger återkoppling gällande retoriken.

Jag är fullt medveten om att de flesta blivande juristerna inte kommer att bli processjurister och att de således inte kommer att ha domstolen som sin dagliga arbetsplats. Detta betyder dock inte att knappheten på muntliga inslag i programmet är legitim.

Även blivande affärsjurister som kommer att jobba på flådiga affärsbyråer behöver ha retoriska kunskaper i sitt arbete. Det kan handla om att exempelvis sitta i ett förlikningsmöte med klientens motpart och dennes ombud.

Hur kan man då införa mer muntliga inslag i utbildningen? Ett givet förslag är att införa fler obligatoriska rättegångsspel samt muntliga examinationer.

Ett alternativt förslag är att införa en obligatorisk retorikkurs som fokuserar på de retoriska knepen som den praktiske juristen kan ha nytta av. Problemet med det förslaget är att en eller två obligatoriska kurser kan behöva försvinna för att bereda plats för en sådan kurs.

En kontroversiell lösning vore att slopa rättshistoria eller allmän rättslära, eller bägge två. För i ärlighetens namn, vad har vi studenter mest nytta av: hur vi kan få andra människor att köpa våra juridiska resonemang, eller vilket idealsamhälle Immanuel Kant eftersträvade för flera hundra år sedan?

Men om det skulle anses att man inskränker i gamla väletablerade traditioner, kan ett annat alternativ vara att minska antalet högskolepoäng på en eller flera specialkurser. Det blir då tämligen enklare att få in en retorikkurs samtidigt som rättshistoria och allmän rättslära förblir orörda.

Med det sagt tycker jag att det borde införas fler obligatoriska muntliga moment i utbildningen. Finns det bättre förslag än de som jag har redogjort här ovan så välkomnar jag dem jättegärna.

 

 

 

Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik från Dagens Juridik - klicka här

 


Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt