Skip to content

"Regeringen borde aldrig ha avskedat Maria Ågren - därför vinner hon i Arbetsdomstolen"

KOMMENTAR - av Kristina Ahlström, advokat och författare till boken "Anställning vid en statlig myndighet"

 

I stormvågorna efter den så kallade IT-skandalen på Transportstyrelsen har nu Arbetsdomstolen sagt sitt, se AD 2019 nr 15 (Dagens Juridik 2019-03-07). Det var fel av regeringen att avskeda generaldirektören Maria Ågren.

Nedan följer några spontana nedslag i den omfattande domen.

Bakgrund
Den 28 september 2017 avskedade Statens ansvarsnämnd den då före detta generaldirektören för Transportstyrelsen från sin anställning som generaldirektör i Regeringskansliet. Motiveringen var att generaldirektören hade gjort sig skyldig till brott.

Omfattas en GD av LAS?
Domstolen redovisar varför bestämmelsen om laga grund enligt 18 § anställningsskyddslagen gäller vid avskedande av en generaldirektör.

Enligt 1 § 1 LAS gäller inte anställningsskyddslagen för arbetstagare som har företagsledande eller därmed jämförlig ställning. Men enligt en specialbestämmelse i 32 § lagen om offentlig anställning omfattas dessa arbetstagare av föreskrifterna om grunden för avskedande.

Domstolen redovisar rättsutvecklingen sedan 1970-talet och framåt för denna fråga och det åskådliggör verkligen det särskilda i detta mål.

Enligt Arbetsdomstolen omfattas generaldirektören av 18 och 35 §§ anställningsskyddslagen, men däremot inte av 38 § om rätt till allmänt skadestånd. Frågan är om någon någonsin trodde att dessa regler skulle prövas i domstol.

Generaldirektören var, när hon avskedades, anställd i Regeringskansliet. Visserligen med samma titel som när hon var chef för Transportstyrelsen men med helt andra arbetsuppgifter och ansvar.

Arbetsdomstolen anser att även om hon inte var verksledare i sin anställning i Regeringskansliet så hade hon en med verksledare jämförlig ställning, se s. 63. Domstolen utvecklar inte varför den anser detta.

Själv tycker jag det är märkligt att hon kan jämföras med en verksledare när hon arbetar i Regeringskansliet. Vad var hon ledare för där? Men det framgår inte vilka uppgifter eller ansvar hon hade i Regeringskansliet.

Om hon inte jämställts med verksledare torde hon ha omfattats fullt ut av anställningsskyddslagen och då även av rätten till skadestånd.

Ingen laga grund för avsked
Arbetsgivaren hävdade att generaldirektören hade röjt hemliga uppgifter. Arbetsdomstolens slutsats är att det inte är styrkt att generaldirektören har röjt hemliga uppgifter i den mening som avses i 19 kap. 9 § brottsbalken. Det var alltså inte visat i målet att hon hade gjort sig skyldig till det påstådda brottet, se s. 75.

Domstolen provade därefter om de faktiska omständigheterna i sig kunde läggas till grund för avskedandet. Generaldirektören hade bland annat fattat fyra beslut om avsteg från ”gällande lagstiftningen”.

Domstolen anser att generaldirektören genom sitt handlande allvarligt, brustit i den aktsamhet som staten kan förvänta sig av en myndighetschef, men att hon inte gjort det med avsikt.

Domstolen beaktar även de brister som fanns vid hanteringen av säkerhetsskyddsfrågorna hos Transportstyrelsen på grund av andra personers agerande eller underlåtenhet, se s. 93-95.

Vid en sammantagen bedömning finner domstolen att generaldirektören inte kan anses ha åsidosatt sina åliggande på ett sådant grovt sätt att det motiverar ett avskedande från anställningen i Regeringskansliet. Domstolen anser inte heller att hon är uppenbarligen olämplig att inneha anställning som generaldirektör i Regeringskansliet.

Därmed finns det inte laglig grund för avskedandet.

Rimlig hantering av en anställd?
Man kan verkligen fråga sig om den behandling som generaldirektören fått utstå är rimlig i med hänsyn till att fler personer kan ha bidragit till den uppkomna situationen. Kan en enda person vara ensam ansvarig för stora säkerhetsproblem?

För mig ter det sig troligt att det inträffade skett på grund av flera personers agerande eller underlåtenhet att agera.

Självklart är det viktiga att ställa krav på den som är chef för en myndighet och jag delar domstolens kritik av henne. Däremot kan jag inte förstå varför hon skulle drabbas så hårt; avsatt som myndighetschef, avskedad och utan lön från Regeringskansliet, med den offentlighet det innebär fått driva sin sak i domstol för att få rätt.

Regeringen borde inte väckt frågan om avskedande av henne.

 

 

 

 

 

Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik från Dagens Juridik - klicka här

 

 


 

 


Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt