Skip to content

"Personnumret är nyckeln till Sverige - och kan fortsätta användas av den som är här illegalt"

DEBATT - av Madeleine Käärik, jurist och bland annat offentligt biträde i migrationsärenden

 

"Hej, är det en juristbyrå? Jag behöver rådgivning om hur jag kan ansöka om svenskt medborgarskap."  

"Hej. OK, hur många år har du bott här med uppehållstillstånd?"

"Jag hade arbetstillstånd i två år. Den var inte förlängt men jag har arbetat och betalat skatt i nästan sju år, säger rösten i luren stolt.

Hon har bott i Sverige sedan många år. Ordnade förhållanden, bostad, arbete, hemförsäkring, körkort. Barnen går i skolan.

Åker man på en resa - då används ett giltigt pass från hemlandet. Hemlandet - som inte är Sverige. För att hon egentligen inte får bo här - sedan många år. Men, allt är ändå ordnat.

Hon är bara en av mängden, en representant från skuggsamhället som innefattar tusentals individer. Så länge man aktivt undviker att komma i kontakt med Migrationsverket är problemet ”osynligt”.

Har undertecknad hittat på? Eller har det inom det svenska samhället uppstått en brett utspridd sammanblandning av ”uppehållstillstånd” och ”svenskt personnummer”?

I mitt dagliga arbete stöter jag på de människor som flyttade till Sverige med ett beviljat tidsbegränsat uppehållstillstånd. Anledningen kan vara familjeanknytning, arbete som anställd eller som egenföretagare. Under den tillfälliga utlänningslagstiftningen som gäller från sommaren 2016 får även de som ansöker om asyl ett tidsbegränsat uppehållstillstånd.

Alla dessa uppräknade grupper folkbokför sig och får ett svenskt personnummer av Skatteverket som gäller livet ut enligt den rådande regleringen.

Men vad händer när förhållandet tar slut, arbetstillståndet inte blir förlängt, etc. - och man måste återvända till sitt hemland? Inträffar någon märkbar förändring i och med att dessa människor inte längre har rätt att vistas legalt i Sverige?

Nej, ingen särskild och man märker ganska snabbt att livet kan fortgå precis som det var med uppehållstillstånd - trots att detta inte längre finns. Mänskligt? Visst, kanske. I enlighet med reglerad invandring? Mycket märkligt…

Man fortsätter att arbeta som vanligt och betalar skatt. Blir man sjuk får man sjukpenning eller vabbar. Man fortsätter att få bostadstillägg.

ID-kort kan man alltid få utfärdat av Skatteverket eller på en bank. Man kan få svenskt körkort, köpa och köra bil. Man står i bostadskön och kan skriva under förstahandskontrakt på en hyreslägenhet. Man kan ansöka om ett bostadslån och köpa bostadsrätt. Men har vi reglerad invandring? Ja - enligt utlänningslagen.

Nyligen har media uppmärksammats ett fall där man har arbetat utan giltigt uppehålls- och arbetstillstånd inom Kriminalvården. Justitieminister Morgan Johansson uttalade sig och framhöll att detta inte ska hända igen. Han efterfrågar ett mer utbrett samarbete mellan Skatteverket och Migrationsverket samt understryker arbetsgivarens ansvar och arbetsgivarens utvidgade kontroll av giltigt arbets- och uppehållstillstånd vid anställning - oaktat ett befintligt personnummer.

Men detta är långt ifrån tillräckligt. Det finns myndigheter som Försäkringskassan, Transportstyrelsen, Länsstyrelsen, Arbetsförmedlingen samt banker m.m. som saknar information om huruvida man har rätt att vistas i landet och därmed är helt omedvetet möjliggör livet utan uppehållstillstånd.

De som ansökte om asyl är under ordentlig kontroll av Migrationsverket och straffas med återreseförbud. Deras ärende överlämnas till polisen för verkställighet om de inte lämnar Sverige självmant under den föreskrivna tiden.

Kvinnan som nyligen uppmärksammades av media och som tidigare har fått dispens av dåvarande justitie- och migrationsministern - samma Morgan Johansson - för att anställas vid Kriminalvården utan svenskt medborgarskap hade oavbruten kontakt med Migrationsverket under hela sin långa vistelse i Sverige.

Man kunde inte verkställa utvisningen av uzbekiska medborgare tidigare och det råder fortfarande stor försiktighet kring verkställighetsåtgärder till Uzbekistan.

Denna ryska kvinna från Uzbekistan hade dessutom AT-UND vilket betyder att man är befriad från kravet att ha arbetstillstånd för att kunna arbeta under asylprocessen. Hon hade fått arbete inom Kriminalvården medan hon vistades legalt i landet. Om en asylsökande kan arbeta hos en specifik arbetsgivare under asylprocessen är nämligen upp till varje enskild arbetsgivare att avgöra.

Systemets brister är uppenbara och rimligen skall inte de enskilda straffas som följd. I första hand bör bristerna ses över.

 

 

 Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik från Dagens Juridik - klicka här

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt