Skip to content

Klartecken för åklagarna att åtala företagsledare för folkrättsbrott - nekas rättsprövning i HFD

Foto: Sue Ogrocki/TT

Det blir ingen rättsprövning för de högt uppsatta ledarna i oljebolaget Lundin Petroleum. Därmed ger Högsta förvaltningsdomstolen grönt ljus för åklagarna att åtala bolagets ordförande och VD för medhjälp till grovt folkrättsbrott.

 

Det var i juni förra året som riksåklagaren överlämnade en ansökan til regeringen från åklagare vid Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet om förordnande att väcka åtal mot Lundin Petroleums VD och ordförande. 

Ansökte om rättsprövning i Hfd
Åtalen gällde medhjälp till grovt folkrättsbrott begånget i Sudan under perioden 1998-2003, och i oktober förra året gav regeringen klartecken för att åtal fick väckas mot de båda företagsledarna.

De båda företagsledarna ansökte därefter om rättsprövning hos Högsta förvaltningsdomstolen och yrkade, bland annat, att regeringens beslut skulle upphävas och att ärendet skulle återförvisas till regeringen samt att Högsta förvaltningsdomstolen skulle besluta om så kallad inhibition. 

De begärde även att få ställning som parter i regeringens ärende.

Har inga rättigheter att få höras
Högsta domstolen konstaterar nu att det inte finns någon rätt för de båda företagsledarna att träda in som parter, och därigenom utöva de rättigheter som följer av en sådan ställning, enligt den aktuella regleringen.

Det föreskrivs inte heller, enligt Högsta förvaltningsdomstolen, någon skyldighet för regeringen att "höra den som åtalsförordnandet avser eller att dennes intresse av att förordnande inte meddelas ska beaktas vid beslutsfattandet".

Det finns således inte någon rättighet eller skyldighet för den som ett åtalsförordnande avser.

Utrikespolitiska överväganden kan behövas
Kravet på åtalsförordnande ska, enligt domstolen, ses "mot bakgrund av att svenska domstolar formellt har en vidsträckt behörighet att döma över brott som begåtts utanför Sverige".

Frågan om åtalsförordnande ska meddelas avgörs därför genom en lämplighetsavvägning utifrån omständigheterna i det enskilda fallet, bland annat gärningens allvar och Sveriges intresse av lagföring.

Dessutom kan regeringen vid prövningen av frågan behöva göra "folkrättsliga eller utrikespolitiska överväganden" och det är enligt domstolen därför en "rent diskretionär prövning som ska göras". 

Nekas rättsprövning
Enligt nationell rätt finns det alltså enligt, Högsta förvaltningsdomstolen, inte någon rättighet eller skyldighet på det sätt som sökandena gjort gällande.

Avgörandet innefattar därmed inte en prövning av företasledarnas civila rättigheter eller skyldigheter i den mening som avses i artikel 6.1 EKMR och som har åberopats av dessa i sin ansökan om rättsprövning till domstolen. 

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterar därför att det inte finns några förutsättningar för rättsprövning av regeringens beslut.

Ansökningarna om rättsprövning avisas därför.

  • William Eriksson

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt