Skip to content

"Det behövs inga nya lagar - socialnämnderna ska tillämpa gällande lag oavsett budget"

DEBATT - av Per-Ola Larsson, nämndeman och f.d. avdelningsdirektör vid Skatteverket

 

Som nämndeman sedan 1968 har jag vant mej vid att tillämpa brottsbalken och som valadministratör har jag funnit det självklart att tillämpa vallagens tydliga föreskrifter.

Ingen kommunal valnämnd skulle komma på idén att av ekonomiska skäl öppna vallokalen först klockan 12.00 när vallagen föreskriver att den ska öppna kl 8.00.

Inte heller skulle man i strid med lagen skjuta upp sammanräkningen av rösterna till måndagen.

Varför är det då så svårt för kommunala socialnämnder att tillämpa socialtjänstlagen (SoL) & hälso- och sjukvårdslagen (HSL)?

För byggnadsnämnden är det  självklart att tillämpa plan- och bygglagen och för valnämnden är det självklart att tillämpa vallagen.

Psykiatrikern Linda van Paaschen skriver den 22 februari i Svenska Dagbladet att det måste finnas "icke medicinska centra" för människor med psykiska besvär. Den psykiskt funktionshindrade behöver ofta andra insatser än rent medicinska.  Men dr. van Paaschen missar psykiatrireformens sociala inriktning.

Nyligen uppvaktades socialministern av anhöriga till personer som drabbats av både missbruksproblem och psykisk ohälsa. De krävde en ny lag.

Men vad hjälper en ny lag? Vad som behövs är att Sveriges Kommuner och landsting (SKL) stimulerar sina medlemmar genom konferenser och utbildning att driva socialtjänst enligt SoL och sjukvård enligt HSL.

Enligt SoL har varje kommuns socialnämnd  ansvar för sådana icke-medicinska centra både för dem som drabbats av psykisk ohälsa och missbruk.  Det framgår av 3 kap. 6 §  SoL: "Socialnämnden bör genom ... dagverksamheter …. underlätta för den enskilde att bo hemma och att ha kontakt med andra."

Vidare föreskriver 12 kap. 1 § HSL: "Kommunen ska även i samband med dagverksamhet enligt 3 kap. 6 § SoL erbjuda en god hälso- och sjukvård åt den som vistas i dagverksamheten".

Slutsatsen blir alltså att varje socialnämnd måste tillhandahålla ett "icke-medicinskt" centrum där personer med såväl psykisk ohälsa som missbruksproblem måste få lämplig social omsorg och däri integrerad kommunal hälso- och sjukvård.

Det allvarliga är att många kommuner inte tillämpar lag. Man låter i stället felaktig budget styra verksamheten.

SoL föreskriver att kommunen tillsammans med landstinget ska upprätta en individuell plan för var och en i  dessa grupper. I planen ska beskrivas de insatser som socialnämnden och landstinget ska tillhandahålla på dagverksamheter eller dylikt - det vill säga icke-medicinska centra, där patienterna kan få nödvändiga sociala insatser. Lagen poängterar:

Socialnämnden skall verka för att människor som av... psykiska... skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra samt medverka till att den enskilde får meningsfull sysselsättning. Vidare föreskriver lagen (5 kap 9 a § ) :

Kommunen ska ingå en överenskommelse med landstinget om ett samarbete i fråga om personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel, dopningsmedel eller spel om pengar.

Den svenske psykiatrinestorn, professor Johan Cullberg, brukar framhålla att sysselsättning är den bästa "medicinen" mot psykisk ohälsa.

Exempel: Efter psykiatrireformen 1994 inrättade Östermalms stadsdelsnämnd "icke-medicinska centra":

  • ett “arbetscentrum”, där cirka 100 personer fick lämpligt arbete och gemenskap.
  • träfflokalen Lotsen med 300 gäster som kunde komma in för en kopp kaffe, träffa andra människor och syssla med hobbyarbeten eller annan meningsfull sysselsättning under ledning av tre arbetsterapeuter och två mentalvårdare.

Här fick de psykiskt funktionshindrade lämplig vård och omsorg. Sedan flera år är allt detta borta. Ansvariga politiker har stängt dessa icke-medicinska centra. Är det  konstigt att psykisk ohälsa och missbruk ökar?

Men det finns kommuner som har förstått vikten av icke-medicinska centra - till exempel Skellefteå med projektet Solkraft och Falköping med Vård- och omsorgscollege Södra Skaraborg.

Nog måste en socialnämnd tillämpa lag även om budgeten inte räcker. Kommunallagen föreskriver hur underskott ska behandlas.

Socialnämnden måste överskrida budget för att tillämpa tydlig lag, som också förutsätter samverkan med de funktionshindrades organisationer.

Nu ankommer det på Sveriges kommuner och landsting (SKL) att stimulera sina medlemmar att tillämpa lag och skapa "icke-medicinska centra" för att på ett konstruktivt sätt motverka psykisk ohälsa och hitta rutiner för att motverka missbruk.

Det behövs alltså inga nya lagar. Det gäller för socialnämnderna att rätt tillämpa gällande lag. Vidare har till exempel Stockholms läns landsting och Stockholms kommun träffat digra överenskommelser om hur de båda huvudmännen ska agera bland personer med psykiska och/eller missbruksproblem.                                                                                                     

 

 

Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik från Dagens Juridik - klicka här

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt