Skip to content

Hot och hat mot förtroendevalda ökar – men färre än hälften polisanmäler

Foto: Alexander Larsson Vierth/TT

Förtroendevalda utsätts allt oftare för hot, hat och våld på grund av sitt politiska uppdrag. Av de som utsätts väljer dock mindre än hälften att rapportera till exempelvis säkerhetsansvarig i partiet – och ännu färre polisanmäler. Det visar en undersökning gjord av Brottsförebyggande rådet (BRÅ), som nu följs upp av en skrift från bland annat Brottsoffermyndigheten.


Enligt undersökningen hade var fjärde förtroendevald i fullmäktige och riksdag utsattes för hot, hat eller våld inom sitt uppdrag någon gång under år 2016.

Var femte förtroendevald hade även uppgett att de valt att censurera sig själva någon gång under året, och där var andelen högre bland kvinnor och unga förtroendevalda.

Av alla som blir utsatta väljer dock endast var femte att göra en polisanmälan, och de polisanmälningar som görs handlar i högre grad om våld och skadegörelse än om hot och trakasserier, enligt Brottsoffermyndigheten.

 Fler ska våga anmäla
Mot bakgrund BRÅ:s undersökning ger nu Sveriges Kommuner och Landsting, Brottsoffermyndigheten och Polismyndigheten gemensamt ut skriften ”Anmäl alltid hot, hat och våld”, som syftar till att få fler utsatta att våga anmäla.

– Vi behöver göra upp med attityden att hot och hat är något som man ska behöva tåla i ett förtroendeuppdrag. Utsatthet bör alltid anmälas och kommuner och regioner måste också finnas där för att stödja den förtroendevalda så att det finns förutsättningar att verka i det demokratiska uppdraget, säger Lena Micko, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting.

– Om fler förtroendevalda polisanmäler hot, hat och våld ökar dels möjligheten att brotten utreds, dels att utredningar leder till åtal och fler fällande domar. En polisanmälan är också en förutsättning för att få ersättning efter ett brott, säger Annika Öster, generaldirektör för Brottsoffermyndigheten. 

Rädsla att att anmälan inte leder någon vart
Enligt Brottsoffermyndigheten är anledningen till det låga antalet anmälningar oron för att anmälningen inte ska leda någon vart.

– Förtroendevalda verkar främst låta bli att polisanmäla för att de inte tror att en anmälan kommer att leda till något. Vi vill genom skriften visa att varje anmälan har betydelse och synliggör utsattheten, säger Daniel Godman, nationell samordnare för grundläggande fri- och rättigheter vid Polismyndigheten.

I skriften finns bland annat rättsfall där förtroendevalda har polisanmält händelser av hot, hat och våld och vilka skäl som har lett fram till att gärningspersonerna dömdes. 

Skriften ger ocskså råd till förtroendevalda om polisanmälan och information om stöd till de som blivit utsatta i samband med sitt uppdrag.

  • Paulina Stén

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt