Skip to content

Borde vara en "väckarklocka för regeringen" - statens styrning av kommuner och landsting ökar

Foto: Stina Stjernkvist/TT

Den statliga styrningen av kommuner och landsting har ökat - både i omfattning och detaljeringsgrad under år 2018. Det visar två rapporter från Statskontoret. Enligt rapporterna är kommuner och landsting kritiska mot utformningen och omfattningen av den statliga styrningen. Mest kritik får de riktade statsbidragen.

 

 

– Vi har under lång tid påpekat att det här är en utveckling som måste vända. Detaljstyrning och allt fler riktade statsbidrag minskar effektiviteten och möjlighet att bedriva en god välfärd, säger Lena Micko, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

Alla typer av statlig styrning har ökat
Enligt Statskontorets rapporter, som utgör en del av den årliga uppföljningen av utvecklingen mellan 2017 och 2020, gäller ökningen i princip alla typer av statlig styrning, bland annat den som sker med hjälp av lagar och förordningar och med riktade statsbidrag.

Under år 2018 tillkom 33 nya riktade statsbidrag, och under året fanns över 200 olika statsbidrag till kommuner och landsting, där flertalet var riktade bidrag.

Statskontoret konstaterar även att styrningen sträcker sig "långt in" i kommunerna och regionernas verksamheter, och inte endast påverkar vad som ska utföras utan även hur det ska utföras.

Kommuner och landsting kritiska
Statskontorets analys visar att kommuner och landsting har stor förståelse för statens behov av att styra. 

Men SKL är kritiska mot utvecklingen, och anser att den går stick i stäv med både det lokala självstyret och regeringens uttalade intentioner.

– Statens roll är att styra på ett övergripande plan, men detaljerna i hur resurser ska användas måste vara upp till varje kommun och region att besluta utifrån de lokala behoven och förutsättningarna, säger Lena Micko.

Kritiken från kommuner och landsting rör framför allt den stora mängden av styrning och hur den är utformad och samordnad. 

Bland annat skapar den statliga styrningen en stor mängd betungande administration för kommuner och landsting. 

Det som kommuner och landsting är mest kritiska mot är de riktade statsbidragen. 

SKL: detaljstyrningen måste minska
SKL är kritiska mot detaljstyrningen och de riktade statsbidragen, som förbundet menar borde omvandlas till generella bidrag. 

– Den statliga detaljstyrningen måste minska genom att bland annat omvandla riktade statsbidrag till generella. I dagsläget skapar styrningen en ryckighet och en kortsiktighet för Sveriges kommuner och regioner. Det leder också till en betungande administration och att det lokala politiska handlingsutrymmet undermineras, säger Lena Micko. 

Riskerar att leda till minskad likvärdighet
Statskontoret konstaterar att sättet som staten styr på i dagsläget gör det svårt för kommuner och landsting att bedriva verksamheten på ett ändamålsenligt sätt. 

Enligt Statskontoret riskerar statens styrning också att leda till en minskad likvärdighet i service, bland annat eftersom lagar och riktade statsbidrag slår olika i olika kommuner och landsting.

Exempelvis kan befolkningsmässigt små kommuner, som ofta har störst behov av statlig styrning och stöd, ha svårt att möta kraven som kopplas till de olika statsbidragen.

  • Paulina Stén

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt