Skip to content

"Åklagare ska inte få utse offentliga försvarare - regeringen luckrar upp rättsstatens principer"

DEBATT - av Andreas Carlson, rättspolitisk talesperson (KD) och Johan Forssell, rättspolitisk talesperson (M) 

 

Det vore av rättssäkerhetsskäl fel att frångå principen om att offentlig försvarare ska förordnas av domstol. Därför säger vi nej till regeringens förslag.

Rätten till offentlig försvarare är en viktig del i det grundläggande rättskyddet för misstänkta för brott. Idag är det domstolens uppgift att utse offentlig försvarare.

Men regeringen föreslår nu i ett lagförslag som behandlas i riksdagen, att åklagaren ska få möjlighet att göra detta på kvällstid och på nätter i avvaktan på domstolens beslut.

Regeringens förslag innebär ett avsteg mot principen att försvarare ska utses av domstol. Moderaterna och Kristdemokraterna motsätter sig den förändringen.

Det gör också flera tunga remissinstanser. Åklagarmyndigheten, Advokatsamfundet, Lunds universitet, Uppsala universitet, Justitiekanslern och Ekobrottsmyndigheten har alla invändningar mot regeringens förslag.

Remissinstanserna anför principiella skäl och rättssäkerhetsskäl mot förslaget.

Advokatsamfundet skriver att det är av vikt inte enbart att åklagaren de facto är opartisk, utan även att denne framstår som opartisk för den misstänkte.

Åklagarmyndigheten skriver att starka rättssäkerhetsintressen bär upp nuvarande ordning och att förslaget om att låta den misstänktes motpart, åklagaren, utse vem som ska biträda den misstänkte rent principiellt borde vara "otänkbart".

Uppsala universitet menar att förslaget kan vara oförenligt med rätten till en rättvis rättegång och att förslaget skulle innebära att åklagaren blir jävig.

Moderaterna och Kristdemokraterna instämmer i remissinstansernas kritik. Det borde vara en självklar princip att åklagaren inte får utse sin motpart. Men regeringen verkar mer intresserad av att spara pengar än av att värna rättssäkerheten. Något annat bärande argument för förslaget finner vi inte i regeringens lagförslag.

Vi instämmer samtidigt i behovet av en möjlighet att förordna offentliga försvarare på nätter och helger. Att detta inte är möjligt idag medför onödigt långa frihetsberövanden. Det kan också i vissa fall leda till onödigt lång tid för att klargöra om en misstänkt är oskyldig.

En nationell domstolsjour bör införas för att åtgärda problemet. Det är den naturliga lösningen, inte att luckra upp viktiga rättsstatsprinciper genom att låta åklagare utse offentliga försvarare.

Att en möjlighet att förordna offentliga försvarare utanför domstolarnas kontors- och beredskapstid bör införas är också en följd av EU:s rättssäkerhetsdirektiv från 2016. Detta direktiv ska vara genomfört i svensk rätt den 5 maj 2019.

Regeringen har haft goda möjligheter på sig att förbereda en bra implementering av direktivet, men lämnar i stället ett lagförslag till riksdagen som urholkar rättssäkerheten.

Moderaterna och Kristdemokraterna kommer rösta nej till regeringens lagförslag och föreslår istället att en nationell domstolsjour införs. Ett införande av en nationell domstolsjour bör ske snarast. Dels med tanke på det praktiska behov som finns, dels för att genomföra EU:s rättsäkerhetsdirektiv i svensk rätt.

Vi uppmanar övriga riksdagspartier att agera mot regeringens planer och stödja vårt förslag i den fortsatta riksdagsprocessen.

 

 

Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik från Dagens Juridik - klicka här

 

 

 

 


 

 


Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt