Skip to content

"Staten måste ta större ansvar för den psykiska hälsan" - regeringens utredare kräver prioritet

Foto: Staffan Löwstedt/SvD/TT

En tioårig strategi för psykisk hälsa, tydliga och mätbara nationella mål och etableringen av ett "Agenda 2030-sekretariat" i Regeringskansliet. Det är några av förslagen i den utredning om psykisk hälsa som nu har överlämnats till regeringen.

 

- Psykisk hälsa behöver vara en prioriterad del av den folkhälsopolitik som antagits av riksdagen, säger den särskilda utredaren Kerstin Evelius. 

- För att nå resultat krävs att myndigheter och huvudmän jobbar tillsammans, samt en omdömesgill och tillitsfull styrning med större fokus på resultat än på insatser.

Samverkan och ökad delaktighet
Utredningens slutbetänkande förordar att statens insatser ska fokusera på sådant som endast staten kan göra - eller gör mer effektivt än andra - och att flera olika aktörer ska samverka för att förbättra den psykiska hälsan och uppnå långsiktiga effekter.

Utredningen understryker "behovet av en sammanhållen struktur med realistiska mål och insatser, evidensbaserade och kompetenshöjande arbetssätt" och lyfter fram vikten av ökad delaktighet och inflytande för patienter, brukare och anhöriga.

Samband med Agenda 2030
Enligt utredningen bör psykisk hälsa betraktas som ett eget politikområde men hanteras inom ramen för folkhälsopolitiken där Folkhälsomyndigheten är ansvarig myndighet.

Utredningen anser att detta "hakar in" i det så kallade Agenda 2030-arbetet på att naturligt sätt och föreslår därför att ett Agenda 2030-sekretariat ska etableras inom regeringskansliet för att samordna det övergripande arbetet.

Agenda 2030 är 17 globala mål för hållbar utveckling som bland annat syftar till att utrota fattigdom och hunger, förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla, uppnå jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor samt säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser.

Tioårig strategi och mål
I slutbetänkandet föreslås även en tioårig strategi avseende psykisk hälsa för perioden 2020-2030. Enligt utredningen bör stora delar av de resurser som i dag finns inom ramen för regeringens överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) föras över till ett "förordningsstyrt sökbart statsbidrag inom ramen för strategin".

Syftet är att landsting och kommuner bättre ska kunna förutse nivån på de medel de ska få även på längre sikt.

Enligt utredningen behövs även ett nationellt mål för strategin och en "sektorsövergripande målstruktur".

De mål som utredningen ställer upp är: en högre andel som upplever psykiskt välbefinnande, en lägre andel som upplever psykisk ohälsa samt att färre dör av suicid.

 

 

 

 

Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik från Dagens Juridik - klicka här

 

 


  • Paulina Stén

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt