Skip to content

Skiljedomares felaktiga uppgifter i hovrätten "anmärkningsvärda" - men HD säger nej till resning

Foto: DJ och Hasse Holmberg/TT

Det är visserligen "anmärkningsvärt" att juridik-professorn glömde att nämna ett antal fakturor som enligt en av parterna bevisade att han var jävig som skiljeman, när saken prövades i hovrätten. Det anser Högsta domstolen och slår fast att advokatens vittnesmål innehöll fel. Det är dock inte bevisat att detta skedde medvetet och resningsansökan avslås därför.

 

År 2014 meddelades en skiljedom mellan ett bolag inom Bonnierkoncernen och ett australiensiskt mediebolag - en tvist som handlade om licensavtal och avgjordes vid Skiljedomsinstitutet vid Stockholms handelskammare.

Skiljenämnden gick på Bonnierbolagets linje och det australiensiska bolaget vände sig då till Svea hovrätt och begärde att skiljedomen skulle upphävas. Enligt bolaget hade två av skiljemännen visat sig vara jäviga.

Upprättat rättsutlåtanden
En av skiljemännen, en professor i juridik, hade tidigare i samband med ett brottmål upprättat två rättsutlåtanden åt ett företag där Bonnierkoncernen var majoritetsägare. Professorn var även styrelseledamot vid ett forskningscenter som hade finansierats av bolag inom koncernen.

Hovrätten slog dock fast att professorn inte kunde anses ha varit partisk eller jävig. Hovrätten skrev:

"Hovrätten konstaterar att P (professorn) endast upprättat rättsutlåtanden och hörts som sakkunnigvittne i brottmålet och inte på annat sätt agerat ombud eller rådgivare åt AB (bolaget)... P:s uppdrag för AB ligger därtill relativt långt tillbaka i tiden och var av begränsad omfattning."

Advokat hade delat kontor
Den andra skiljemannen, en advokat, hade delat kontor och haft ett så kallat kontorsbolag tillsammans med en annan advokat som hade haft flera uppdrag för Bonnierkoncernen. Hovrätten slog fast att det inte kunde anses bevisat att heller han skulle ha varit partisk.

Hovrätten gick därför på Bonnierbolagets linje.

Det australiensiska bolaget har nu begärt resning med hänvisning till nya omständigheter och bevis som enligt bolaget bevisar att en av skiljemännen, professorn, har agerat ombud och rådgivare åt Bonnierbolaget mer än vad som tidigare framkom i hovrätten.

Fakturor utgör bevisning
Enligt det australiensiska bolaget ska skiljemannen dessutom ha lämnat en falsk utsaga under hovrättsprövningen som "kan antas ha inverkat på målets utgång".

Högsta domstolen konstaterar nu att den nya bevisningen –i form av mejlkorrespondens mellan skiljemannen och Bonnierbolagets advokater samt fakturor utställda från skiljemannen till advokatbyrån – ska vägas in i bedömningen.

Genom detta underlag har det australiensiska bolaget, enligt HD, bevisat att skiljemannens vittnesutsaga i hovrätten de facto har innehållit felaktiga uppgifter.

Måste vara medvetet
HD konstaterar dock att det krävs att det har varit fråga om medvetet oriktiga uppgifter för att resningen ska kunna beviljas.

Enligt HD är det visserligen "anmärkningsvärt" att skiljemannen glömde att nämna de nya fakturor som nu har presenterats. Samtidigt anser HD att det inte är bevisat att de felaktiga uppgifterna har lämnats medvetet.

HD anser inte heller att det är bevisat att målet skulle ha fått en annan utgång om de uppgifter och bevis som nu har åberopats hade varit kända vid hovrättens prövning.

Högsta domstolen avslår därför bolagets resningsansökan.

 

 

Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik från Dagens Juridik - klicka här

 


  • Alt-texten
    Malin Roubert

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt