Skip to content

Orimligt ställa högre krav på jurist - tingsfiskal slipper återbetala 290 000 i föräldrapenning

Foto: Henrik Montgomery/TT

Även en tingsfiskal måste kunna lita på infor-mation från en myndighet - även om den är fel-aktig. Det slår kammarrätten fast och går därmed emot Allmänna ombudet som kräver att en tingsfiskal ska betala tillbaka 290 000 kronor i felaktigt utbetalad föräldrapenning med hänvisning till att hon borde ha insett felet.

 

Kvinnan, som alltså är jurist och tingsfiskal, ansökte om föräldrapenning i samband med att hon väntade sitt första barn.

När ansökan gjordes hade kvinnan och hennes make "löst formulerade planer" på en resa till mannens hemland efter det att barnet hade fötts.

"Löst grundad uppfattning"
Enligt kvinnan hade hon vid tiden för utresan "en något löst grundad uppfattning" om att det fanns en överenskommelse mellan länderna om socialförsäkring, vilket skulle innebära att landet var undantaget från den sexmånadersgräns som gäller för vistelse i utlandet.

Vid kontakt med Försäkringskassan gav en handläggare också besked om att kvinnan hade rätt till föräldrapenning om hennes avsikt var att komma tillbaka till Sverige inom ett år.

Familjen hade planerat att flytta hem inom denna tidsrymd men på grund av sjukdom sköts flytten upp med en månad.

290 000 kronor
Kvinnan har uppgett att hon på grund av den "mycket stressande" situationen försummade att anmäla den försenade hemresan. I stället gjordes anmälan först två månader senare.

Allmänna ombudet för socialförsäkringen vände sig till Förvaltningsrätten i Härnösand och begärde att kvinnan skulle återbetala drygt 290 000 kronor.

Allmänna ombudet ansåg att kvinnan "skäligen borde ha insett" att hon inte hade rätt till föräldrapenningen – trots att Försäkringskassan hade lämnat felaktig information.

"Rimligt med högre krav"
Allmänna ombudet underströk att kvinnan "är jurist och anställd som tingsfiskal" och att ”det är rimligt att ställa högre krav på en juridiskt skolad person när det gäller vad hen skäligen borde ha insett".

Förvaltningsrätten gick dock på kvinnans linje och hänvisade till den kontakt som kvinnan hade haft med Försäkringskassan och den kännedom som kassan de facto hade haft om hennes utlandsvistelse.

Domstolen avslog därför överklagandet.

Tveksam rättssäkerhet
Domen överklagades till Kammarrätten i Sundsvall som nu gör samma bedömning - och samtidigt understryker "att ställa högre krav på vissa försäkrade än på andra utifrån att de t.ex. har genomgått vissa typer av utbildningar kan ifrågasättas ur rättssäkerhetssynpunkt”.

Även om insiktsprövningen inte är "helt fri" från subjektiva moment anser kammarrätten att utgångspunkten bör vara vad man kan förvänta sig att en person i allmänhet bör kunna inse.

Borde inte förstått
Kammarrätten framhåller också att man måste räkna med att en bidragstagare i allmänhet ska kunna lita på en myndighets tjänstemän.

Kammarrätten slår därför fast att det inte har framkommit någonting som talar för att kvinnan borde ha förstått att Försäkringskassans besked var felaktigt.

 

 

 

Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik från Dagens Juridik - klicka här

  • Alt-texten
    Blendow Lexnova

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt