Skip to content

Integrationspolitiken saknar jämställdhetsperspektiv - regeringen kritiseras av Riksrevisionen

Foto: Jessica Gow/TT

Integrationspolitiken saknar ett tydligt jämställd-hetsperspektiv - trots att frågan har varit högt prioriterad i många år. Det visar en granskning från Riksrevisionen. Hårdast drabbade blir personer som står långt från arbetsmarknaden.


- Trots att utrikes födda kvinnors svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden är väl kända, och trots att regeringen genomgående uttryckt att grupper med svag arbetsmarknadsanknytning ska prioriteras, saknas viktiga dokument som styr politikens innehåll ett tydligt jämställdhetsperspektiv, säger riksrevisorn Stefan Lundgren.

Enligt Riksrevisionen har utrikes födda kvinnor i genomsnitt betydligt svårare än andra att etablera sig på arbetsmarknaden, trots de jämställdhetspolitiska mål som Sveriges riksdag har slagit fast. 

Ekonomisk självständighet
Målen, som ska gälla för alla i Sverige, innebär att alla kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina liv.

Ett av delmålen är lika möjlighet till betalt arbete och ekonomisk självständighet. 

Mot bakgrund av utrikesfödda kvinnors svårigheter att kunna etablera sig på arbetsmarknaden har Riksrevisionen granskat om regeringens integrationspolitik under åren 2008–2017 (budgetåren 2009–2018) har jämställdhetsintegrerats. 

Höga ambitioner
Jämställdhetsintegrering utgör huvudstrategin för att nå jämställdhetsmålen sedan år 1994 och innebär i enkelhet att jämställdhetsperspektivet alltid ska finnas med i alla led i alla politiska beslut. 

Riksrevisionens granskning visar att integrationsfrågan har varit högt prioriterad under de granskade åren, och att samtliga regeringar uttryckt ambitioner om jämställd integration.

Detta har dock inte gett tillräckligt avtryck i de viktigaste politiska dokumenten på området: budgetpropositioner, skrivelser till riksdagen samt styrningen av Arbetsförmedlingen.

Bristande analys
Enligt Riksrevisionen saknas analys av anledningen till de stora skillnaderna när det gäller utrikes födda kvinnors och mäns förankring på arbetsmarknaden.

- Under den granskade perioden tas ett stort antal politiska initiativ på området. Även om det har skett en positiv utveckling de senaste åren, så saknas ofta resonemang om hur den förda politiken påverkar kvinnor och män olika, säger Frida Widmalm, projektledare för granskningen.

Riksrevisionens rekommendationer
Granskningen utmynnar i en rekommendation från Riksrevisionen att regeringen ska utveckla jämställdhetsintegreringen på integrationsområdet, med fokus på att i ett första steg analysera orsaker till könsskillnader. 

Regeringen rekommenderas även att redovisa och analysera arbetsmarknadspolitikens resultat så att det är möjligt att följa hur politiken faller ut för utrikes födda kvinnor och män även efter de år som de inte längre betraktas som nyanlända.

 

 

Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik från Dagens Juridik - klicka här

 


  • Paulina Stén

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt