Skip to content

"Motverka skamstraff i vår tid - förbjud fotografering både i och utanför domstolarna"

Foto: Pavel Koubek/TT

DEBATT - av advokaten Thorulf Arwidson

 

Det är förbjudet att fotografera i domstolarnas rättssalar. Det är en högst motiverad regel. Men ändå lyckas fotografer ta bilder genom rättssalens dörrar när aktörerna går in i eller ur salarna.

Jag har sett när vaktpersonalen beredvilligt hållit upp dörren till en sal så att två fotografer kunde ta ett par snabba foton in i salen innan dörren stängdes efter dem.

Det är ju också känt att det smygfilmas i rättssalarna utan att det uppmärksammas förrän senare då bilderna läggs ut på nätet.

All fotografering i domstolarnas alla lokaler borde förbjudas. Även fotografering av personer som går in i och kommer ut från domstolarna borde vara förbjudet. Det är en anständighetsfråga och skydd av den personliga integriteten.

Tidningarna och TV får se till att de anlitar skickliga rättegångstecknare som de gjorde förr.

Det kan vara ytterst påfrestande att uppträda  domstolen. Det gäller i första hand brottmål men kan även gälla tvistemål. Den som måste gå in i en rättssal tvingas i praktiken att vänta ganska länge utanför i korridoren och kan då fotograferas av både pressens fotografer, motparter och motpartens kompisar samt även andra.

Det borde vara förbjudet att överhuvudtaget ta foton i alla delar av domstolens lokaler och även omedelbart utanför domstolsbyggnaden. Inte bara tilltalade utan även målägan­de och vittnen kan drabbas av att bli fotograferade. Jag gissar att inte heller åklagare vill bli fotograferade.

Det borde vara förbjudet att ta in kameror i domstolslokalerna (mobiler kan dock inte förbjudas av praktiska skäl).

Alla har vi under årens lopp sett både stillbilder och TV-bilder på personer som av kriminalvårdens tjänstmän leds in i rättssalen med filtar och jackor över huvudet. Tydligen är häktets gula filtar särskilt användbara att drapera sig i.

Det är ovärdigt ett rättssamhälle att det ska behöva vara så. Den som går in i en häktes­förhandling eller huvudförhandling är misstänkt och tilltalad men inte dömd. Personen ska inte behöva riskera att i åratal behöva figurera på foton där personen bär handfängsel och skärrad hukar under häktets tunna gula filt.

Straffet ska inte vara att bli uthängd i media med foton som tagits i domstolens lokaler. Skamstraff ska höra till en förgången tid.

Vi vet alla att ett fotografi lever sitt eget liv och ofta ligger kvar på nätet i åratal eller för all framtid. Många tilltalade lider mera av offentligheten än av de straff som de får. I USA finns det sidor på nätet som visar foton, namn och bostadsadress till personer dömda för sexualbrott. Något sådant vill vi inte se i vårt land.

En viss äldre man, åtalad för sexualbrott, blev fotograferad med både handfängsel och kriminalvårdens tillhörande svarta midjebälte samt två av kriminalvårdens tjänstemän vid sin sida. Enligt reglerna höll en av tjänstemännen i en rem kopplad till midjebältet. Som en hund är kopplad. Allt detta i en trappa i rådhuset i Stockholm och även i hovrätten.

Säkerhetsarrangemanget verkade helt omotiverat. Man kan förstå att han var djupt nedstämd och inte hade sina bästa dagar. Men fotograferna tog tiotals eller hundratals foton. Jag är helt säker på att några av dessa foton kommer att ligga på nätet och snurra runt i sociala media resten av mannens liv. De gör det redan. Det spelar inte någon roll att en viss fotograf och en viss tidning har ensamrätten till fotot. Finns fotot på nätet är det för alltid bortom all kontroll.

Vid ett annat tillfälle under hösten trängde sig en fotograf och en journalist från ett TV-bolag fram till mannen när han tvingades vänta i tingsrättens korridor. Trots att han tydligt med händerna visade att han inte ville bli fotograferad eller intervjuad förföljde man honom en lång stund inne i domstolens lokaler. Dessutom sände man sedan videoupptagningen som tydligt visade att fotografen förföljde mannen i korridoren.

Man kan fråga sig om detta möjligen i sig var ett ofredande enligt brottsbalkens bestämmelser. Möjligen borde fotografen själv hamna inför rätta som tilltalad, dock utan att då behöva bli fotograferad.

Vid ett tillfälle i Attunda tingsrätt såg jag att det stod en filmkamera uppställd direkt framför en stängd dörr till en rättssal. På skylten till rättssalen lyste en röd lampa som klargjorde att förhandlingen ägde rum inom stängda dörrar. Det lyste även en röd lampa på kameran.

Då jag är lite nyfiken av mig gick jag nära kameran för att studera den närmare. Då kom fotografen fram, som suttit ett bra bit därifrån, och berättade för mig att det var hans kamera som stod där och ljudlöst spelade in utan någon fotograf eller annan i närheten. Han talade också uppriktig om för mig att kameran stod där, utan någon fotograf, för att de som skulle komma ut ur salen inte omedelbart skulle förstå att kameran var igång och att de hela tiden blev inspelade med både bild och ljud.

Fotografen förklarade även öppet att det kan hända att de som kommer ut från salen även säger något till varandra som kan vara intressant att få med på inspelningen. Ganska listigt det hela tyckte jag - och direkt förkastligt.

Egentligen borde inte jag behöva skriva om det här oskicket och de uppenbara kränkningarna. Det hela borde i stället för länge sedan ha uppmärksammats av lagmännen och administratörerna på domstolarna. De kan ju varje dag se vad som äger rum i tingsrätternas korridorer. Om inte annat kan de titta i tidningarna och se på TV. Vi behöver en lagändring.

 

Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik från Dagens Juridik - klicka här

 


Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt