Skip to content

"Falsk uppdelning mellan känslor och rationalitet" - ny forskning om dynamiken i rättssalen

Foto: Lars Pehrson/SvD/TT

Anställda inom rättsväsendet påverkas av sina känslor. Genom att tala öppet om det får man bättre möjligheter till reflektion och att hantera känslorna på ett medvetet och professionellt sätt. Det visar en ny studie som gjorts av två forskare på Uppsala och Göteborgs universitet.

 

- För att rättsstaten ska behålla sin legitimitet behöver man inse att känslor - emotioner - spelar en grundläggande roll för att upprätthålla det demokratiska rättssystemet, säger Stina Bergman Blix, docent vid sociologiska institutionen vid Uppsala universitet.

Stina Bergman Blix och Åsa Wettergren, professor  i sociologi vid Göteborgs universitet, har under en femårsperiod samlat in etnografiskt material i form av observationer och intervjuer i fyra svenska domstolar och vid fyra åklagarkammare.

Behöver utveckla avancerade känslor
Studien - "Professional emotions in court - A sociological perspective" - visar bland annat att det är nödvändigt för åklagare och domare att utveckla avancerade färdigheter för att arbeta med andras och egna känslor. 

Studien visar dessutom hur de professionella rättsliga aktörerna hanterar känslor hos andra, både de människor som besöker domstolen som tilltalade, målsägare och vittnen, och hur känslor är viktiga i kommunikationen mellan de professionella aktörerna. 

- Men i och med att känslor ofta kopplas ihop med irrationellt handlande tystas de ner i det vardagliga arbetet i domstolarna och det är förstås inte bra, säger Stina Bergman Blix. 

"Bygger på en falsk uppdelning"
För att rättsstaten ska upprätthålla sin legitimitet krävs tillit till att systemet fungerar och att de rättliga aktörerna uppfattas som neutrala och objektiva.

Att objektivitet ständigt förknippas med frånvaro av känslor är dock något som Åsa Wettergren menar är felaktigt.

- Vår studie visar att det antagandet bygger på en falsk uppdelning mellan känslor och rationalitet.

Att erkänna och uppmärksamma
Det demokratiska rättssystemet skulle vinna på att aktörerna erkänner och uppmärksammar hur emotionella processer bidrar i det faktiska arbetet där objektivitet ”görs” i praktiken.

- Först då blir det möjligt att reflektera över sina och andras känslor och att arbeta med en medveten känslohantering, säger Åsa Wettergren, professor i sociologi vid Göteborgs universitet. 

"Teflonkulturen" begränsar
Under studien framkom dock att det råder en uppfattning om att känslor inte ska spela roll i domstolen, vilket gör att det skapas något som av författarna benämns som "teflonkultur". 

Det innebär i korthet att hanteringen av känslor, som krävs i mötet med dramatiska berättelser, tystas och individualiseras. 

- Det leder bland annat till att de som utsätts för starka berättelser och får ta del av hemska saker under en förhandling eller ett polisförhör i många fall inte söker debriefing även i de fall det finns att få, säger Stina Bergman Blix. 

- Då finns det en risk att man uppfattas som svag eller inte lämplig för yrket, uppfattningen är att man ska kunna hantera sådant, på en professionell fastnar inga känslor.

 

 

Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik från Dagens Juridik - klicka här

 

  • William Eriksson

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt