Skip to content

"Verkar inte fungera som det var tänkt" - bristande effektivitet har kostat pensionsspararna 29 miljarder

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Det svenska premiepensionssystemet har effektivitetsbrister som påverkar framtida pensioner negativt. Bara de senaste sju åren har svenska pensionssparare förlorat 29 miljarder kronor på fondtorgets höga avgifter. Det visar en granskning som Riksrevisionen har gjort av premiepensionssystemet.

 

Ett av tecknen på att förvaltningen via privata fondförvaltare brister i effektivitet är att det samlade premiepensionskapitalet skulle ha varit 29 miljarder kronor, eller fyra procent, större idag om det hade förvaltats i så kallade passiva indexfonder.

- Sparare som valt privata fonder på fondtorget riskerar på sikt att få betala en hög avgift i förhållande till värdeutvecklingen på sparkapitalet, säger riksrevisor Stefan Lundgren.

Spararna är för passiva
Premiepensionssystemets effektivitet påverkas även negativt av spararnas passivitet.

Riksrevisionens granskning visar att en stor andel av spararna inte reagerar när fonderna höjer sina avgifter, utan behåller sitt pensionskapital i samma fond.

Detta är problematiskt då spararnas aktiva fondval ska vara den mekanism som sorterar bort fondförvaltare som är sämre på att förvalta spararnas pengar till en låg avgift. 

- Systemet förutsatte att spararna skulle vara aktiva, men de mekanismerna verkar inte fungera som det var tänkt, säger riksrevisor Stefan Lundgren. 

Inte heller fond-i-fond lösningar ger bättre värdeuteckling
I granskningen konstateras dessutom att så kallade fond-i-fond-lösningar leder till i genomsnitt högre avgifter utan att ge förbättrad värdeutveckling.

Något som enligt Riksrevisionen är särskilt problematiskt då det blivit en populär sparform. 

- Det är bekymmersamt eftersom fond-i-fond-lösningar har ökat till att idag omfatta drygt en fjärdedel av sparkapitalet som förvaltas av privata fonder, säger Daniel Hallberg, projektledare för granskningen.

Ingen myndighet har särskilt ansvar för uppföljning
Problemen förvärras, enligt Riksrevisionen, av att ingen myndighet har ett uttalat ansvar för att följa upp och utvärdera kostnadseffektiviteten hos fonderna, och att ansvarsfördelningen mellan tillsynsmyndigheterna inte är tillräckligt tydlig.

Riksrevisionens bedömning är att tillsynsmyndigheterna behöver bättre verktyg för att säkerställa att premiepensionsförvaltningen sker kostnadseffektivt och för spararnas bästa.

Riksrevisionen uppmanar därför regeringen att höja kraven på att de fondbolag som vill ingå i systemet redovisar samtliga kostnader, samt att ge Pensionsmyndigheten i uppdrag att genomföra regelbundna utvärderingar av kostnadseffektiviteten i premiepensionssystemet.

  • William Eriksson

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt