Skip to content

Kvinna förlorar i högsta instans - indragen sjukpenning innebär inte avbruten sjukperiod

Inleds det en ny sjukperiod om en person inte har fått sjukpenning på 90 dagar? Nej, säger Högsta förvaltningsdomstolen som därmed går emot den sjukskrivna kvinna som tidigare har vunnit i både förvaltningsrätten och kammarrätten. 

 

Det var Allmänna ombudet för socialförsäkringen valde våren 2016 att pröva två sjukpenningsmål i domstol.

Ett av fallen handlade om en kvinna som hade haft nedsatt arbetsförmåga under en sammanhängande tidsperiod på över ett år. Det allmänna ombudet menade därför att hennes arbetsförmåga skulle prövas mot hela arbetsmarknaden, enligt bestämmelserna i socialförsäkringsbalken.

Mindre fysiskt krävande
Kvinnan hade tidigare arbetat som vårdbiträde och det var därför tänkbart att hon kunde klara av ett arbete som var mindre fysiskt krävande. En sådan prövning mot hela arbetsmarknaden kunde dock innebära att sjukpenningen skulle dras in.

Kvinnan protesterade och hävdade att hon under sina perioder av nedsatt arbetsförmåga hade haft indragen sjukpenning i över 90 dagar. Därför skulle hennes sjukperiod enligt socialförsäkringsbalken inte räknas som en sammanhängande tidsperiod.

I sådana fall understeg hennes sjukperiod ett år - och således skulle hennes arbetsförmåga inte behöva prövas mot hela arbetsmarknaden.

Mot lagstiftarens intentioner
Allmänna ombudet ansåg dock att en sådan tolkning gick emot "lagstiftarens intention" om en mer aktiv sjukskrivningsprocess. Skälet till att hennes sjukpenning hade varit indragen var inte att hon varit fullt frisk under denna tidperiod utan för att så sker automatiskt efter 180 dagar om personen kan prövas mot hela arbetsmarknaden.

Fallet prövades av Förvaltningsrätten i Umeå som alltså skulle ta ställning till om bestämmelserna i socialförsäkringsbalken skulle tolkas endast efter sin ordalydelse eller om även lagstiftarens intention skulle vägas in i bedömningen.

Förvaltningsrätten kom fram till att lagens ordalydelse var så tydlig att det inte fanns någon möjlighet till en annan tolkning än att en ny sjukperiod inleds om en person inte erhållit någon sjukpenning på 90 dagar. Allmänna ombudet förlorade därför i förvaltningsrätten.

Kammarrätten oenig
Avgörandet överklagades till Kammarrätten i Sundsvall som delade förvaltningsrättens bedömning.

En ledamot - en kammarrättsassessor - var dock skiljaktig och ansåg att socialförsäkringsbalken definierar sjukperioder utifrån nedsatt arbetsförmåga och inte utifrån utbetald sjukpenning.

Allmänna ombudet ansåg att frågan borde prövas i högsta instans och överklagade till Högsta förvaltningsdomstolen som nu har prövat fallet.

HFD klargör nu att en bedömning ska göras utifrån lagstiftningens syfte att "undvika medicinskt olämpliga arbeten och uppmuntras att byta arbete för att på så sätt ta tillvara den arbetsförmåga som finns trots sjukdomen".

HFD går emot kvinnan
Med detta i åtanke kommer HFD fram till att med sjukperiod menas "den tid då den försäkrades arbetsförmåga är nedsatt till följd av sjukdom eller liknande tillstånd i viss angiven omfattning i förhållande till sitt vanliga arbete och att den omständigheten att sjukpenning inte utgått under hela tiden saknar betydelse".

Kvinnans sjukperiod har alltså varit sammanhängande och arbetsförmågan ska prövas mot hela arbetsmarknaden. HFD river därmed upp kammarrättens avgörande och går på allmänna ombudets linje.

 

 

Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik - klicka här

 


  • Alt-texten
    Malin Roubert

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt