Skip to content

"EU-domstolen - räddaren i nöden när medlemsstaterna raserar rättsstatsprincipen?"

ANALYS - av Anna Rogalska Hedlund, jur. kand, utredare på Sieps och expert på fri- och rättighetsjuridik

 

De senaste åren har EU:s förmåga att upprätthålla rättsstatsprincipen i medlemsstaterna diskuterats flitigt. Kritik har riktats mot främst Polen och Ungern och båda dessa medlemsstater har i dag, för första gången i EU:s historia, så kallade artikel sju-förfarande riktade emot sig.

Rådet har ännu inte visat färg i den politiskt laddade frågan om det finns en risk för att någon av dessa medlemsstater allvarligt åsidosätter EU:s värden. Däremot har EU-domstolen under det gångna året förtydligat vad rättsstatsprincipen och särskilt rättsväsendets oberoende betyder i praktiken.

Med principen om många bäckar små kan EU-domstolen visa sig få en viktig roll i upprätthållandet av rättsstatsprincipen.

EU:s värden och artikel 7-förfarandena
Enligt artikel 2 i EU-fördraget ska unionen bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna.

Förändringar av såväl rättsväsendet som grundläggande fri- och rättigheter i Polen och i Ungern har dock fått EU:s institutioner att aktivera fördragsbestämmelsen om åsidosättande av EU:s värden för första gången.

Just nu pågår två så kallade artikel sju-förfaranden där rådet - det vill säga EU:s beslutande organ bestående av ministrar från medlemsstaternas regeringar - har att ta ställning till om det finns en risk att i det ena fallet Polen och i det andra fallet Ungern allvarligt åsidosätter EU:s värden enligt artikel 7.1 i EU-fördraget. Ett fastställande kräver fyra femtedelars majoritet.

I ett senare skede kan rådet även pröva om det inte bara föreligger en risk utan att medlemsstaten allvarligt och ihållande åsidosätter EU:s värden enligt artikel 7.2 i EU-fördraget. En sådan prövning kräver dock enhällighet och får mer långtgående följder, bland annat kan den utpekade staten fråntas sin rösträtt. 

Rådet har hittills inte tagit ställning till förslagen och det saknas tidsramar för när rådet måste agera. Det handlar om politiskt laddade frågor och därmed om svårigheter att nå fram till beslut.

Parallella processer i EU-domstolen
Parallellt med artikel 7-förfarandena pågår ett antal processer i EU-domstolen. När det gäller Polen (C-192/18 och C-619/18) handlar det om domstolarnas oberoende, närmare bestämt den tvångspensionering av ett stort antal domare som är en del av de omfattande förändringar av landets rättsväsende som har drivits igenom.

I det ena målet har EU-domstolen dessutom beordrat Polen att omedelbart vilandeförklara den lag som sänker pensionsåldern för domare i Polens högsta domstol - ett krav som Polen har gått med på. 

Såväl EU-domstolen som Europadomstolen har i tidigare mål kritiserat Ungern för att pensionera ett stort antal domare i ett svep utan rimliga övergångsregler eller möjlighet för den enskilde domaren att få en oberoende domstolsprövning. Det är mot den bakgrunden förbryllande eller provocerande - eller möjligen både och - att Polen har valt att genomföra likartade tvångspensioneringsreformer.

Nyligen begärde också Polens högsta förvaltningsdomstol ett förhandsavgörande om huruvida landets motsvarighet till domarnämnd kan anses vara oberoende. Bakgrunden är att nämndens sammansättning har ändrats och politiserats som en del av senare års förändringar. När det gäller Ungern (C-78/18) handlar målet vid domstolen bland annat om föreningsfriheten.

Viktiga komponenter i de motiverade förslagen att initiera artikel 7 i EU-fördraget kommer med andra ord att prövas av EU-domstolen.

Under 2018 har innebörden av begreppet rättsstat också klargjorts i två andra mål från EU-domstolen.

Det ena målet gällde huruvida sänkta löner för domare kan anses påverka domstolens oberoende. Frågan kom till EU-domstolen från en portugisisk domstol.

Det intressanta i detta förhandsavgörande från februari 2018 är att EU-domstolen gjorde ett antal principiella uttalanden om EU:s värden i artikel 2 kopplat till medlemsstaternas skyldighet att säkerställa ett effektivt domstolsskydd inom de områden som omfattas av unionsrätten. EU-domstolen kom till slut fram till att den tillfälliga sänkningen av löner för samtliga statsanställda i Portugal inte äventyrade domstolarnas oberoende och därmed inte heller artikel 2.

Det andra målet initierades av en irländsk domstol som skulle pröva om en person kunde utlämnas till Polen enligt en europeisk arresteringsorder.

Utan att uttala sig om situationen i Polen konstaterade EU-domstolen i sitt avgörande från juli 2018 att den irländska domstolen skulle pröva om det polska rättsväsendet generellt sett kunde anses oberoende. Om så inte var fallet skulle den irländska domstolen pröva ifall detta riskerade möjligheterna till en rättvis rättegång i det enskilda fallet.

Det intressanta här är att domstolen poängterade att kommissionens förslag enligt artikel 7.1 beträffande Polen är av särskild vikt vid denna prövning. 

EU-domstolens betydelse för en lösning på konflikten
Det är fortfarande för tidigt att slå fast EU:s roll och betydelse när det gäller upprätthållandet av rättsstatsprincipen i medlemsländerna. Det är framför allt oklart om och när rådet ämnar ta upp de politiskt laddade frågorna till omröstning. 

Det är däremot klart att EU-domstolen uttalat sig i frågorna och att fler avgöranden är på väg.

På så sätt reder EU-domstolen systematiskt ut olika delfrågor och vi får utgå från att Polen och Ungern kommer att följa domarna, om inte annat under hotet om ekonomiska sanktioner.

Med tiden kommer EU-domstolens praxis också att sudda bort gråzoner. Det betyder att EU:s institutioner kommer att kunna agera snabbare och tydligare ifall andra medlemsstater får för sig att genomföra liknande reformer.

Det är nog inte realistiskt att tro att EU-domstolen ensam kan stå som garant för att rättsstatsprincipen upprätthålls inom EU, men den kan helt klart spela en betydande roll. Som sagt ­- många bäckar små bildar en å.

 

 

Onsdagen den 12 december, kl. 9.00–10.30, ordnar Sieps ett seminarium på temat EU-domstolens tolkning av rättsstatsprincipen: konsekvenser och påverkan på nationella domstolar.

Seminariet är öppet för allmänheten men antalet platser är begränsat. Seminariet kommer även att filmas och läggas upp på Sieps hemsida.

Läs mer här.

 

 

 

 

Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik från Dagens Juridik - klicka här



Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt