Skip to content

Vinner mot Försäkringskassan - orimligt kräva objektiva bevis för kronisk trötthet

Foto: Fotograferna Holmberg/TT

Kroniskt trötthetssyndrom är en diagnos som i princip inte kan verifieras utifrån objektiva undersökningar. Det vore därför orimligt att ställa krav på "objektiva undersökningsfynd" för att beviljas sjukpenning. Det slår kammarrätten fast och river därmed upp Försäkringskassans och förvaltningsrättens avgöranden om sjukpenning för en 55-årig man.

 

Försäkringskassan beslutade att avslå mannens ansökan om sjukpenning och rätt till sjukpenningsgrundande inkomst, SGI.

Mannen överklagade beslutet till Förvaltningsrätten i Stockholm och pekade på att han hade en "komplex" sjukdomsbild med ett kroniskt trötthetssyndrom, ME/CFS, och att det inte finns någon möjlighet för honom att arbeta oavsett arbetets art.

Måste vila 18-20 timmar
Enligt ett läkarintyg har mannen visat "en uttalad trötthet, svårighet att fokusera, samt minnesstörning". Han tvingas också till vila i horisontalläge 18-20 timmar per dygn och efter överansträngning måste mannen vila i "ett eller flera dygn" för att kunna återhämta sig.

Läkaren uppgav också att mannen klarar av att koncentrera sig i maximalt fem minuter eller till exempel städa i 30 minuter innan han behöver vila.

Mannens egna uppgifter
Enligt läkarintyget saknar mannen helt arbetsförmåga - oavsett arbete. Förvaltningsrätten skrev  i sin dom:

"Det framgår emellertid inte hur läkaren funnit de aktivitetsnedsättningar som anges. Såvitt framgår har det inte gjorts några tester av X (mannens) funktions- och aktivitetsförmåga. Vidare beskrivs få observationer som läkaren gjort i detta avseende. De nedsättningar som anges förefaller därmed i stor mån bygga på X egna uppgifter."

Det medicinska underlaget gav enligt förvaltningsrätten inte tillräckligt stöd för att mannen verkligen har haft eller har en nedsatt arbetsförmåga. Förvaltningsrätten gick därför helt på Försäkringskassans linje.

Inga objektiva fynd
Mannen överklagade till Kammarrätten i Stockholm som nu gör en helt annan bedömning. Kammarrätten skriver i sin dom:

"Kammarrätten konstaterar att ME/CFS är en s.k. symptom- eller kriteriediagnos vilket innebär att det finns få eller inga objektiva undersökningsfynd som kan verifiera besvärsbilden. Avsaknaden av objektiva undersökningsfynd kan därför inte vara avgörande. Enligt kammarrättens mening har X symptom och hur de inskränker hans arbetsförmåga beskrivits utförligt i det medicinska underlaget, även om beskrivningarna till stor del bygger på X egna uppgifter."

"Symptomen och konsekvenserna av dem stämmer dock väl överrens med det som är känt om ME/CFS och har även bedömts av intygsskrivande läkare såsom typiska symptom."

Mannen vinner
Eftersom det inte har framkommit skäl att ifrågasätta vare sig mannens egen beskrivning av sina svårigheter eller läkarens slutsatser slåt kammarrätten fast att det är visat att mannens arbetsförmåga är helt nedsatt till följd av sjukdom.

Kammarrätten river därför upp förvaltningsrättens dom och går helt på mannens linje.

 

 

Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik från Dagens Juridik - klicka här

 


  • Alt-texten
    Caroline Gejbo

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt