Skip to content

Tre års väntan och fem inställda rättegångar när åtalad inte dök upp - grundlagsbrott av tingsrätten

JO Lars Lindström är kritisk mot Sundsvalls tingsrätt. Foto: Fredrik Sandberg/TT och KU

Den åtalade mannen död dock aldrig upp till tingsrätten och först när fem rättegångar hade ställts in genomförde tingsrätten en rättegång i mannens frånvaro - efter mer än tre år. Både tingsrätten och enskilda domare får nu hård kritik av JO - som understryker att både regerings-formen och rättegångsbalken måste följas av en domstol.

 

Det var målsäganden i ett brottmål som anmälde Sundsvalls tingsrätt till Justitieombudsmannen på grund av lång handläggningstid. I sin anmälan skrev han att han "vill ha ett avslut på målet så att han kan gå vidare".

Målet gällde ett brott som hade ägt rum i november 2013 och målet har sedan januari 2015 satts ut till huvudförhandling vid sex tillfällen - varav de fem första tillfällena hade ställts in på grund av att den tilltalade inte infann sig.

"Kunde ha avgjorts tidigare"
En rättegång kom att hållas först i februari i år utan att det tilltalade närvarade. I sitt yttrande till JO skriver tingsrättens chef:

"Det kan naturligtvis mot redovisad bakgrund – även med beaktande att tingsrättens dom inte vunnit laga kraft – ifrågasättas om tingsrätten inte redan i anslutning till något av tidigare förhandlingstillfällen kunnat konstatera att det förelegat förutsättningar för att avgöra målet i den tilltalades utevaro eller i vart fall uppta förhör med målsägande och vittne tidigare än som nu gjordes. Det är dock en sådan bedömningsfråga för rätten vid varje enskilt tillfälle som det inte åligger mig i egenskap av domstolschef att överpröva."

Grundlagen och rättegångsbalken
Justitieombudsmannen Lars Lindström pekar nu på regeringsformens "uttryckliga krav" på att en rättegång ska genomföras inom "skälig tid" och på rättegångsbalkens särskilda bestämmelse om brottsmål där det framgår att "rätten ska bestämma en tid för huvudförhandlingen så snart som möjligt".

JO skriver.

"Det är angeläget att domstolen vinnlägger sig om att följa den regeln. Särskilt kvaliteten på den muntliga bevisningen blir ofta sämre ju längre tid som går. Dessutom är ett dröjsmål med handläggningen en påtaglig olägenhet för de inblandade som måste leva i ovisshet och oroa sig över utgången."

Passivitet
JO konstaterar att stora delar av den så kallade handläggningstiden hos tingsrätten har präglats av "passivitet" - någonting som enligt JO är oacceptabelt:

"Till exempel dröjde det till april 2017 innan tingsrättens huvudförhandling skulle äga rum efter det att huvudförhandlingstillfället i maj 2016 hade ställts in. Det enda tingsrätten gjorde under denna period var att i oktober 2016 kalla till den nya huvudförhandlingen och under mars månad samtala med polisen om delgivningen med den tilltalade. I ett mål där flera huvudförhandlingar redan har ställts in är det givetvis inte acceptabelt med en så lång passiv period i handläggningen." 

Tingsrätten får därför hård kritik för detta av JO som dessutom konstaterar att en "betydande orsak" till att målet drog ut på tiden var att det fanns problem med att delge den tilltalade.

Inte delgiven förrän i oktober 2017
Den tilltalade hade blivit delgiven kallelse till en rättegång i oktober 2017 genom så kallad förenklad delgivning och dessförinnan hade han delgetts information om förenklad delgivning i juni 2015. Under perioden däremellan hade han blivit delgiven kallelser och andra handlingar genom andra delgivningssätt, dock utan att få information om att förenklad delgivning åter kunde komma att användas.

Tingsrätten ansåg själv att mannen inte kunde anses vara formellt delgiven kallelsen till rättegång förrän i oktober 2017. JO skriver:

"Att tingsrätten hade använt ett delgivningssätt som innebar att den tilltalade inte kunde anses delgiven kallelsen på ett korrekt sätt är naturligtvis inte acceptabelt."

Tingsrätten får därför kritik även för detta.

Överväganden om vite och hämtning
Två specifika rådmän kritiseras också för bristande dokumentation vid två olika tillfällen.

Den tilltalade har vid dessa tillfällen uteblivit trots korrekta delgivningar och rådmännen har då låtit bli att anteckna överväganden om vite, hämtning och häktning - trots att rätten enligt rättegångsbalken är skyldig att göra detta.

 

Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik från Dagens Juridik - klicka här

 

 


  • Alt-texten
    Caroline Gejbo

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt