Skip to content

"Sverige i topp med dödsskjutningarna - men om offren var vita tjejer skulle det aldrig accepteras"

KRÖNIKA - av Hanna Bergwall, jur.stud. termin 6, Stockholms universitet

 

”Säg hans namn” skriver Dia Gaff på Instagram, kusin till den unge man som sköts till döds i Segeltorps centrum i Stockholm nyligen.

Och jag upprepar, säg hans namn! Shayan Gaff. Så heter han. Shayan Gaff. Han är en av många unga män som fick ge sina liv på grund av Sveriges misslyckande med att stoppa det dödliga våldet i förorterna.

Det är ett misslyckande som saknar proportioner. Enligt dödsfallsstatistik från WHO ligger Sverige i den absoluta toppen bland europeiska länder när det kommer till dödligt våld med skjutvapen. I Sverige är det tio gånger vanligare att pojkar och unga män dör till följd av den sortens våld än i Tyskland. Tio gånger! Hur är det ens möjligt? 

Jo, det är möjligt därför att de pojkar (nej, de är inte mycket äldre än pojkar) som blir skjutna heter inte Gustav eller Nils, vilket även Lana, Shayans andra kusin, påpekat. De bor inte i innerstan. Med andra ord - denna fasansfulla statistik är möjlig därför att alla inte har samma värde i Sverige.

Hur mycket samhällsresurser som politiker är beredda att lägga för att rädd just ditt liv beror på din bakgrund. Var du bor. Vad du heter.

Nu tänker onekligen vissa läsare: men de är ju kriminella! Till en början - nej alla är inte kriminella. Shayan var inte kriminell. Det är rent av rasistisk att göra sådana antaganden. Och för det andra, vad sjutton spelar det för roll? Sist jag kollade hade man rätt till liv trots att man är kriminell. 

Shayan var en vanlig universitetskille med drömmar och planer. Han var född 1995. Precis som jag. Och på många sätt var våra liv lika.

Vi pluggade båda på universitetet. Vi drömde båda om en framtid. Men det finns en fundamental skillnad mellan oss. Det skulle aldrig accepteras att en vit tjej mördades på öppen gata. Mitt ansikte hade prytt var enda löpsedel tills föraren satt bakom lås och bom på livstid. Jag är från rätt område. Jag har rätt namn. Mitt liv är värt att rädda. Är det verkligen så här vi vill ha det? 

Till sist kokar det ner till den politiska viljan. Med andra ord, hur mycket får ett liv kosta? Som jag gång på gång upprepar är svaret; det beror på. Bakgrund. Namn. Hudfärg.

Men om vi nu inte vill att det här sättet, ja då finns det en hel del saker att göra. Till en början behöver politiker och samhällsaktörer våga se fakta. Rasism finns i Sverige och det är anledningen till att killar i förorterna tillåts mördas på öppen gata. Nästa steg blir att agera. Det vill säga, lägga lika mycket resurser på att förebygga våldet i förorten som hade lagts på att rädda vår kära Gustav eller Nils i innerstan.

Och hur mycket är det? Jo, så mycket som krävs för att inte en enda pojke eller ung man ska dö till följd av våldet.

Det är dags att skärpa sig nu. Sverige har gång på gång skrivit under på att alla människor har ett lika värde. FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. Grundlagar. EU:s rättighetsstadga. Det är dags att börja leva som vi lär. Det är dags att prioritera förorterna. Det är dags att stoppa det dödliga våldet.

 

 

 

 

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

37 comments

Nej, det har inget med kön eller hudfärg att göra, utan det faktum att både offer och gärningsmän i de allra flesta fall är en del av kriminella nätvkerk. Hade gängen primärt utgjorts av vita tjejer, hade ingen brytt sig mer eller varit mer upprörd än med rådande situation.

Allmänheten bryr sig först när allmänheten (det vill säga oskyldiga, okriminella) drabbas i större utsträckning.

@Kim 13:31
"Allmänheten bryr sig först när allmänheten (det vill säga oskyldiga, okriminella) drabbas i större utsträckning"

Jag delar inte riktigt ditt och blogginläggets författares antagande. Ta till exempel våldtäktsstatistiken, som med rådande aktuella samhällsbygge, och tack vare elefanten i rummet, till övervägande del drabbar "vita tjejer". Våldtäkterna företer en över tid mycket oroande utveckling i Sverige, i fråga om antalet polisanmälda våldtäkter:
1980-talet____under 1400
1990-talet____1600-1800
2003____2235
2004____2261
2005____3333
2006____3703
2007____4269
2008____4901
2009____5453
2010____5479
2011____6059
2012____5949
2013____5634
2014____6294
2015____5544
2016____6560
2017____7230

Denna skrämmande utveckling fortgår, ty det politiska etablissemanget har inget intresse av att schasa ut elefanten ur rummet, snarare tvärtom. Här tycks det politiska etablissemanget prioritera rumselefantens välbefinnande och maktmanifestationer framför de "vita tjejernas" väl och ve.

Varifrån har du fått informationen att våldtäkterna främst drabbar "vita tjejer"?

Att anmälningar ökar betyder inte nödvändigtvis att antalet "utförda" brottsliga handlingar ökar. I och med en ökad medvetenhet så kommer anmälningarna fortsätta öka. Vad som var "accepterat" på 90-talet (bli tafsad på på disco, konsert etc) leder kanske i många fler fall till anmälning idag. Tycker därför inte att den statistik du hänvisar till är relevant och när du pratar om elefanten I rummet (som jag antar som vanligt är en ökad invandring) så drar du ännu fler förhastade och fördomsfulla slutsatser.

Hakar även på Musses fråga: varför skulle våldtäkter till övervägande del drabba vita tjejer?

Nä, att anmälningar ökar behöver inte nödvändigtvis inte betyda att brottet ökat. Men å andra sidan behöver det inte heller betyda att det är anmälningsbenägenheten som ökar.
Jag skulle gissa att rent allmänt är de bästa jämförelserna de grova brotten. Ju grövre, desto mindre benägenhet för mörkertal. Det lär t.ex. knappast finnas något mörkertal för mord pga. anmälningsbenägenhet (till skillnad från oupptäckta mord, men det är en annan femma).
Den bästa måttstocken på utvecklingen vad gäller våldtäkter vore förmodligen överfallsvåldtäkter utomhus och gruppvåldtäkter. Vid sådana rensas många osäkerheter bort, och dessa brott torde vara mindre känsliga för anmälningsbenägenhet.
Det är inte alltid så lätt att kolla sådan statistik eftersom den inte alltid finns, den kanske inte är uppdelad i lämpliga kategorier osv. (Jag gjorde detta för några år sedan vad gällde misshandel.)
Men helt färskt, jag precis nu på Brå:s statistik från 1975 fram till 2017.
Anmälningar för fullbordade våldtäkter utomhus per 100 000 invånare var
1975 till 1985 1 eller 2 om året, aldrig fler än 2.
2007 till 2017 9 eller 10 om året, aldrig färre än 9.
Däremot har antalet anmälda våldtäktsförsök per 100 000 invånare under samma period legat stabilt i intervallet 1–3.
Så det har inte skött någon ökning allas i anmälda försök till våldtäkt, men en dramatisk ökning i anmälda våldtäkter som fullbordats.
Jag har lite svårt att tänka mig att en femfaldig ökning av fullbordade våldtäkter skulle handla om en ökad anmälningsbenägenhet samtidigt som anmälningarna för försök är oförändrat. Snarare misstänker jag att en oförändrad frekvens av våldtäktsförsök tyder på en minskad anmälningsbenägenhet (särskilt på senare år, därför att man inte tror att det är lönt, man inser att bevisläget är svårt och/eller är rädd för repressalier vid en svårbevisad anmälan).

Hej Dolf, Jag ser en ganska stor skillnad mellan mord och våldtäkt i det att det i det första fallet är ganska lätt att objektivt konstatera att brottet har begåtts. I det andra fallet är det exempelvis ganska sannolikt att det förhållande att en mycket stor grupp människor under den senare perioden (2007-2017) felaktigt trodde att våldtäkt innebar (enbart) sex utan samtycke spelar in. Den som utsattes för sexuellt ofredande eller liknande talade därför med sina kamrater, vilka inhämtat juridisk expertis från facebook och försäkrade att det rörde sig om en klockren våldtäkt. Den utsatta gjorde därefter en polisanmälan som, enligt gärningsbeskrivningen, definitionsmässigt inte kunde vara våldtäkt. Antingen lade nu anmälan ner, vilket tolkades som att det finns ett mörkertal som samhället inte tar på allvar, eller så valde åklagaren, som inte ville utsättas för media- och/eller internetdrev, trots det att väcka åtal utan att inkludera sexuellt ofredande som alternativ åtalspunkt eftersom det betraktas som "fegt". Att detta resulterade i en friande dom, eftersom den tilltalade inte begått den handling som lades honom till last, togs som intäkt för att lagen är otillräcklig och att det inte är någon ide att anmäla våldtäkt.

Om folk visste vad ett visst brott innebär, och alltså förstod vad de utsatts för och vad de alltså borde anmäla, skulle sannolikt statistiken se annorlunda ut. På samma sätt kan man tänka sig att den som upplystes om, och förstod, vad som är brottsligt, och alltså skall undvikas, kanske skulle ha en mindre benägenheten att begå brott.

Det var ju liksom det som var min poäng. Jag tog just mord som det mest extrema exemplet på principen. Därför förordar jag också att man skall titta på just överfallsvåldtäkter, eftersom det lär vara ganska svart och vitt där. Siffrorna jag refererade till (våldtäkter utomhus, de var för övrigt samtliga, inga begränsningar vare sig till ålder eller kön) var det som jag tänkte mig närmast kan approximera överfallsvåldtäkter.
Jag tänker mig att det är lite som med misshandel. Idag kan du åka dit för misshandel om du ger någon en örfil, det var ingen normal människa som hade anmält en örfil i min ungdom. Så det blir då väldigt svårt att utvärdera statistik för misshandel över längre tid. Men grov misshandel däremot torde vara lite säkrare, skador som kräver sjukhusvård är ganska svart på vitt, om någon står och sparkar på en annan som ligger ner råder det knappast några tvivel om uppsåt osv.
Likadant tänker jag vad gäller våldtäkter. För att få en uppfattning om utvecklingen bör man främst titta på just överfallsvåldtäkter. Men jag vet inte om det finns sådan statistik, eller var man skulle hitta den i så fall. Det närmaste jag hittar är "våldtäkter utomhus".

Det stämmer att grövre brott har lägre mörkertal i anmälningarna, men notera att det betyder att få genomförda brott saknar anmälan, det betyder inte att få anmälningar saknar brott. När det gäller mord så finns det ett visst mörkertal i försvunna personer som är mord som inte upptäcks. Men det finns också många fler anmälningar av mord än faktiska mord. Det anmäls 150-200% så många mord som verkliga mord.

Att våldtäktsförsöken inte har gått upp kan ju bero på att det är ett ovanligt brott att hitta på.

@Tobias 11:07
Jag har hört Jerzy Sarnecki medge i åtminstone en av alla hens många radiointervjuer i SR på senare tid att antalet våldtäkter har ökat i Sverige. Och hen är väl något av en husgud för dig? Så henom tror du väl på?

Var mer konkret med citat när du påstår att jag drar förhastade och fördomsfulla slutsatser, så att jag får chans att bemöta anklagelserna!

Ang. "vita tjejer":
Jag svarade signaturen Musse med en länk i en kommentar som nu är raderad. Varför den raderades vet jag inte. Censurapparaten kickade förmodligen igång för att det jag skriver och försöker motivera inte passar in i det åsiktssnäva förhärskande narrativet. Jag bryr mig inte om att återupprepa länken, för att jag vet att den kommer raderas.

Som svar på din fråga ställer jag dock en motfråga: Varför skulle det inte vara så?

I och med raderandet, känner mig utsatt för härskarteknik, där syftet torde vara att framställa mig i denna kommentarstråd som en lågutbildad rasistisk konspirationsteoretiker.

Jag skulle tro att svaret på Musses fråga är en anspelning på rubriken:

"men om offren var vita tjejer skulle det aldrig accepteras"

Vad är det för tjejer som rör sig ensamma på olämpliga ställen vid olämpliga tidpunkter iförda olämplig klädsel?

Det finns väl ändå gott om arga och högljudda röster kring de senaste årens våldtäktsstatistik? Så jo, allmänheten bryr sig, när allmänheten drabbas. Sedan finns det de som vill argumentera för att ökningen i statistiken beror på andra orsaker än en faktisk ökning, vilket är en annan fråga (men väl värd att diskutera separat)

Hur som helst: Min poäng var att allmänheten INTE bryr sig särskilt mycket när såväl offer som förövare i de allra flesta fall är en del av någon slags kriminell värld eller periferi (som ju faktiskt fallet med skjutningar, även om krönikören försöker hävda motsatsen) - och att detta är oberoende av hudfärg och/eller kön på de inblandade.

Krönikören har rätt i att våld mot män generellt är mer normaliserat än våld mot kvinnor. Enligt BRÅ:s siffror från 2017 så var det 2,4 fler anmälningar om misshandel och grov misshandel mot män än mot kvinnor (24643 mot 10213). Mörkertal finns säkert för båda könen och kanske är mörkertalen högre i våldsfall mot kvinnor än män. Men det vet vi ju inte. Möjligen är det våld som män utsätts för så pass normaliserat, där man som man får räkna med att hamna i våldsamma situationer. Satsningar och utbildningsinsatser riktas mer mot mäns våld mot kvinnor, vilket inte är fel på något sätt. Ändå är det en ung man som i utomhusmiljö löper störst risk att bli misshandlad.

Bergwall borde kanske komma med konkreta exempel för påstående om att bakgrunden beror på offrens hudfärg. En "känsla" räcker inte. Dessa polisutredningar sväljer enorma resurser, med rätta. Resurser som dessutom tas från exempelvis sexualbrott, som huvudsakligen drabbar kvinnor. Jag för min del ser fram mot Bergwalls egna förslag på vad som skulle behöva göras.

Slutligen, möjligen skulle vi ganska snabbt komma till rätta med den problematik som Bergwall belyser. Men då skulle vi nog få bryta mot alla de grundlagar, stadgor och konventioner som hon hänvisar till.

»Satsningar och utbildningsinsatser riktas mer mot mäns våld mot kvinnor, vilket inte är fel på något sätt. Ändå är det en ung man som i utomhusmiljö löper störst risk att bli misshandlad.»
Sticker inte din egen inkonsekvens dig i ögonen? Om det är unga män som är mest utsatta, varför är det då inte fel att inrikta det mesta av resurserna mot mäns våld mot kvinnor?

Inkonsekvens, ja kanske. Jag ser det som att hålla två tankar i huvudet samtidigt. Mäns våld mot kvinnor förtjänar definitivt att uppmärksammas och få resurser för satsningar. Det kan aldrig bli fel. Det du och jag säkert är överens om är att det inte ska tolkas som att mäns våld mot män inte ska glömmas bort utan även det hanteras som ett strukturellt problem som behöver uppmärksammas snarare än glömmas bort.

två tankar i huvudet samtidigt, 1984-stil, är inte att rekommendera.
Man kan förvisso ha åsikten att skyddet av kvinnor skall premieras före skyddet av män, men gör man det slentrianmässigt utan att ha någon genomtänkt grund för det samtidigt som man ställer sig bakom jämställdhetstanken är man i stort behov av att lämna in sin tankeapparat för service.

”[...] Enligt dödsfallsstatistik från WHO ligger Sverige i den absoluta toppen bland europeiska länder när det kommer till dödligt våld med skjutvapen. I Sverige är det tio gånger vanligare att pojkar och unga män dör till följd av den sortens våld än i Tyskland [...] det är möjligt därför att de pojkar (nej, de är inte mycket äldre än pojkar) som blir skjutna heter inte Gustav eller Nils. De bor inte i innerstan. Med andra ord - denna fasansfulla statistik är möjlig därför att alla inte har samma värde i Sverige”

Fatalt med fel och brister i detta resonemang. Är det ett försök till en jämförelse med Tyskland? I sådana fall förklarar inte enbart den påstådda (men ej belagda) skillnaden i uppklarandegrad i Sverige någonting. Och hur förklarar den påstådda skillnaden i uppklarandegrad mellan etniskt svenska innerstadsbor och etniskt utlandsfödda en internationellt jämförelsevis bristande total uppklarandegrad? Hanteras fallen ”mer rasistiskt” i Sverige än i andra länder, Hanna Bergwall?

Artikeln behandlar ju inte uppklarandegrad alls, utan tar upp statistik om dödligt våld. Svårt att förstå vad du yrar om.

"Till sist kokar det ner till den politiska viljan. Med andra ord, hur mycket får ett liv kosta? Som jag gång på gång upprepar är svaret; det beror på. Bakgrund. Namn. Hudfärg."

Min uppfattning är att skälet till att tillräckliga åtgärder inte vidtas inte beror på att offren har fel bakgrund, namn eller hudfärg utan på att gärningsmännen har fel bakgrund, namn och hudfärg och att för att komma tillrätta med problemet måste politikerna 1) erkänna att den hittillsvarande politiken som förts varit fel och 2) att det krävs mycket kraftigare åtgärder för att komma tillrätta med problemet än vad politikerna är beredda att stå till svars för inför media.

Jag håller helt med dig i din slutsats. Efter årtionden av mycket lyckad arbetskraftsinvandring beordrade mer eller mindre LO den socialdemokratiska regeringen i början på 1970-talet att avsluta den då man befarade lönedumpning. Samtidigt är idag de sociala skyddsnäten av ett helt annat slag än då så du behöver inte arbeta och därigenom assimileras naturligt som alla finländare, greker, jugoslaver och italienare för att nämna några som kom före 1970.

Nu har många politiker haft och har den uppfattningen att alla blir svenskar så fort som man anländer vilket är totalt fel på alla vis. I och med att umgänge med Sverige saknas nästan totalt får inte de nyanlända den "avslipning av kanterna" som tidigare invandrare som dessutom var rätt anpassade från början. Utan adekvat utbildning och med kulturella särdrag är det oerhört svårt att få arbete och därmed personlig frihet. Om man dessutom vill leva norr om fattigdomsgränsen återstår bara en kriminell karriär med de arbetsskador en sådan medför.

När våra rättsvårdande myndigheter försökte sig på rättssäkert och effektivt verkställighetsarbete, REVA, gick det ett ramaskri genom den församlade godheten. Ett resolut repatrieringsarbete skulle förutom minska risken för de som valt att leva utanför samhället istället för att acceptera ett avslag också innebära en statushöjning för de som har fått tillstånd att stanna då andelen dåliga äpplen i kompotten minskar och därmed arbetsgivarnas benägenhet att chansa med att anställa.

det är oacceptabelt

Skribenten påstår att det aldrig skulle ”accepteras” om offret var en vit tjej. Riktigt, men nu är det faktiskt så att det inte accepteras ändå. Det accepteras inte av någon vettig människa även om offret råkade vara Shayab Gaff! Oavsett kön och hudfärg. Tack och lov!

Sverige i topp med dödsskjutningarna – men om skyttarna var vita killar skulle det aldrig accepteras

Vilka belägg har egentligen du för att - strukturell - rasism är anledningen till att killar i förorterna tillåts mördas på öppen gata?
Eftersom du tar upp rasism förstår jag att du tittar på offrens etniska bakgrund och det framgår för övrigt bl.a. av att du nämner namnen Nils och Gustav och vita tjejer i sammanhanget. Bakgrunden är sällan svensk, det är rätt. Men det medger väl inte slutsatsen att det handlar om rasism? Eller påstår du då att det är etniska svenskar eller mördare av annan etnicitet än offren som ligger bakom morden och att morden också då är rasistiskt betingade?
Och vem "tillåter" egentligen - i rasistisk anda - morden? Polisen gör vad den kan, men oftast stupar det på att tillräckligt med spår saknas och detta inkluderar att få/inga vågar ställa upp med information till polisen, som skulle kunna hjälpa polisen på rätt väg. Ingenting av detta har väl med rasism att göra? .
Om utvecklingen kan tänkas bero på t.ex. att polisen har tillförts för lite resurser, kan man då göra gällande att det beror på rasism hos våra S-, V-, MP- och allianspolitiker, för det är ju dessa som hållit i pengapåsen de senaste tjugofem åren? Knappast, givet hur de har hanterat andra frågor, som berör folk med annan etnicitet än svensk.
Det finns istället de - inte jag - som påstår att skälet för denna faktiska utveckling är att politikerna har blundat för, tonat ner eller försökt mörka utvecklingen för att de inte ska gynna "mörka krafter", vilket då i sin tur har gynnat just den här utvecklingen. Alltså rena motsatsen till rasism. De kanske har rätt?
Att hävda vad du gör, nämligen att ytterst allvarliga brott tillåts på grund av rasism, kan inte innebära annat än Sverige är genomsyrat av en grav, djupgående rasism hos en stor del av befolkningen, såväl styrande som vanligt folk. Den övertygelsen kan man ju ha. Men de enda undersökningar som gjorts tyder på att Sverige är ett av världens mest icke-rasistiska länder. Tesen att vi skulle tillåta elller tolerera rasisiska mord och detta i en rekordartat omfattning i förhållande till jämförbara länder. går inte alls ihop med resultatet av dessa undersökningar.
Det är lätt att komma med svepande påståenden om samband med rasism men då måste man ocså visa att det är så, annars handlar det nog mest om att hamra in åsikten att vi nästan alla är rasister, en enligt tilgänglig empiri alltså felaktig uppfattning.
Ska man komma tillrätta med att folk skjuter eller slår ihjäl varandra som just nu sker finns det inget som tyder på att en identitetspolitiskt grundad uppfattning, som författarens, är en bra början.

"I Sverige är det tio gånger vanligare att pojkar och unga män dör till följd av den sortens våld än i Tyskland [...] det är möjligt därför att de pojkar (nej, de är inte mycket äldre än pojkar) som blir skjutna heter inte Gustav eller Nils. De bor inte i innerstan. Med andra ord - denna fasansfulla statistik är möjlig därför att alla inte har samma värde i Sverige”

Men om vi ger alla dessa pojkar o deras föräldrar om de bor hemma-
bostäder i city - kommer dom att sluta skjuta dååå?

Och om vi tvingar ut Gustavar o Nilsar till Araby Bergsjön Rosengårde Runkeby
m fl - kommer Gustav-arna Nils-arna att börja skjuta ihjäl folk då?

Göran har du missat att massor av nämnda skjutningar trots allt sker i city-
Odenplan - Triangeln - Stureplan -Kungsholmen - Södermalm* ink massmorden -
* i vart fall butiksägaren som sköt en mörhyad rånarslyngel.

"om offren var vita tjejer skulle det aldrig accepteras"
Kanske det men vita tjejer tvingas utstå annat med etablissemangets goda vilja för de godas skull.

Kanske det men vita tjejer tvingas utstå annat med etablissemangets OCH VÄLJARNAS goda vilja för de godas skull.

Den obegripliga paradoxen är att många väljare är synonyma med de goda.

Jag tror att skribenten har en poäng, men slutsatsen blir fel då rasismen i Sverige normalt inte ser ut som folk tänker sig. En bekant polis sade en gång litet uppgivet att om man kör en obesiktigad bil utan körkort på Lidingö så blir man straffad men gör man det i Rinkeby så blir polisen, efter att ha utsatts för stenkastning, anklagade för rasism.

Det är inte särskilt konstigt att den tonåring som, istället för att som normalt få stryk när han gör fel, i stället får veta att det är alla andras fel och att han är ett offer och därför får fördelar framför de som sköter sig, fortsätter bete sig som en idiot. Folk, oavsett ursprung, bär sig åt som idioter när de får utrymme att göra det. Detta gäller särskilt som vi inte har informerat honom om hur vi förväntar oss att han skall uppträda här eftersom det skulle kunna kränka honom. Jag gick på informationsmöte på SFI där de översatte förbud enligt lag (som presenterades på en svenskspråkig power point-presentation) med "We rather see that You don´t..." Hur skall man kunna göra rätt med sådana förutsättningar?

Krav på att vi skall behandla invandrare annorlunda kommer nästan aldrig från invandrarna själva utan från samma förment goda etniska svenskar som anser att kriminalitet bland folk med utländsk bakgrund beror på strukturell rasism. Den strukturella rasismen ligger kanske i att vi fortsätter låtsas att invandrare är mindre vetande för att vi skall få tillfredsställelsen att ta hand om dem.

Hanna Bergwall, jur.stud. termin 6, Stockholms universitet är ett sant barn av sin tid. Universitet och lärosäten har under decennier har dränerat sina studenter med: identitetspolitik, privilegier, maktstrukturer, könsmaktordning, patriarkatet, rasifierad, homofobi, transfobi, afrofobi, gynofobi, islamofobi, tolkningsföreträde, intersektionalitet, normalisering, kolonialism, heteronormativ,kolonial skuld, destruktivitet, toxisk maskulinitet, separatistiska rum, normkritik, genuspedagogik och kulturell appropriering......Den ljusnande framtid är vår!

Det nya spännande Sverige.

Något slags hedersförtryck – det lever nästan var sjätte elev i nian under.
Det visar en unik kartläggning, som Sveriges Radio tagit del av, av hedersrelaterat våld och förtryck bland 6 000 elever i Stockholm, Göteborg och Malmö.

https://www.expressen.se/nyheter/rapport-var-sjatte-elev-i-nian-upplever...

Tack 82%.

Juristartisten anser att artikeln handlar mest om politik och minst om juridik.

Artikelförfattaren verkar smått förvirrad och ser ut att ha missuppfattat siffrorna över uppklarade brott. Tar man en titt på siffrorna över sådant där och drar bort de enkla fallen, det vill säga brott i nära relationer och liknande så är siffrorna ganska nedslående vid den typ av brottslighet som artikelförfattaren hänvisar till.

När "the usual suspects" är i farten är uppklarings%:en runt 50% bland kända brott.
När okunniga personer är i farten (exempelvis lasermannen) är uppklarings%en runt 10%.
När kunniga personer är i farten ser uppklarings%:en ut att vara <1%.

Siffrorna handlar nog inte om rasism utan om att polismyndigheten helt enkelt inte är tankeläsare, saknar utredningsförmåga och att bevisinhämtningstekniker är tämligen begränsade genom lag. Möjligen kan konstruktionen av så kallade miljonprogramsområden vara rasistisk i och med skaparna av dem var medvetna om vilka problem de skapade för framtiden, åtminstone efter 1970-talet.

Juristartisten anser inte att artikelförfattaren kommer med några förslag på lösningar i artikeln annat än att "det ska kosta pengar" men att artikelförfattarens debatteknik brutalt avslöjar vissa kommentatorers ställning m.m.

Att komma med liknelser som att "men om offren var vita tjejer skulle det aldrig accepteras" är svårt att ta till sig. Såna liknelser kan närmast jämföras med påståendet om att "men om offren var hamstrar skulle det aldrig accepteras". Män och kvinnors våldsbrottslighet skiljer sig åt på ett sätt som gör att den INTE kan ligga till underlag för jämförelse. Bland 100 grova våldsbrottslingar i Sverige är kvinnors andel inte ens försumlig.

Varför envisas artikelförfattaren då med att föra fram sitt exempel? Jo, för att hon talar om IDENTITETSPOLITIK som ett botemedel mot sociala problem som ligger på individnivå. Det är inte alla invandrare som blir skjutna eller skjuter, det är en försvinnande del av oss som är födda utomlands som gör detta. De flesta som skjuter eller blir skjutna är grovt kriminella livsstilsförbrytare (varav vissa ibland även har Svennebakgrund). Och ja, de är ofta ganska unga. Men barn är de inte, åtminstone om man inte ser unga vuxna i 20+ års åldern som barn.

Tyvärr finns det också invandrare och svenskar som stryker med i de kriminella maktkamperna, vilket "Shayan" i artikeln bara är ett av många bevis på. Men, det är inte samma sak som att lösningen av det jätteproblem skjutningarna utgör finns i att "prioritera förorterna". Förorterna har redan sönderprioriterats, utan några som helst positiva resultat - och till enorma kostnader.

Den socialarättvisekrigaren Hanna som skrivit denna artikel vet inget om det hon försöker beskriva, men hon vet vad hon vill ha: ytterligare enkelspårig beskrivning av orsakerna och lösningarna på gängvåldet som härjar vårt land. En av många liknande förklaringar som förpestar det svenska debattklimatet med enkla svar på svåra frågor. På så sätt kanske hon själv i framtiden kan få en släng av sleven när svenska politiker gödslar pengar i meningslösa projekt i våra allt för många utanförskapsområden?

Judge Law

Varför skiljer du på generalisering över kategorierna invandrare och kriminella? Det är inte alla grovt kriminella som kommer att skjuta någon. Men grovt kriminella är överrepresenterade bland de som kommer skjuta någon, precis som invandrare är.

Invandrare kommer alltid att vara överrepresenterade i brottsstatistiken, det var finnarna också och arbetskraftsinvandrarna från södra Europa också. Att vara invandrare är något som ökar risken för att man kommer begå brott, precis som fattigdom, arbetarklass m.fl. socioekonomiska faktorer.
Men den nivå av kriminalitet som invandrarna har nu ligger betydligt över vad det kunde vara. Problemet är att vi har tagit emot för många, under för kort tid, vid fel konjunkturläge, utan att ha förberett samhället för det. Många invandrargrupper har ungefär tre till fem gånger så hög kriminalitet som svenskar i övrigt i samma socioekonomiska situation.
Det betyder såklart inte att alla, eller ens en stor del av invandrarna är kriminella. 95% av dem är det inte (medan över 99% av svenskarna inte är det). Så invandrare är sällan kriminella, men kriminella är ofta invandrare.

Självklart måste det gå att göra något. Jugoslaverna som kom på 70-talet var inte ens hälften så överrepresenterade som jugoslaverna som kom på 90-talet.

Lögn.
Det ser olika ut för olika ursprungsländer. Invandrare från vissa ursprungsländer är _underrepresenterade_ medan invandrare från somliga andra ursprungsländer är groteskt överrepresenterade. Sluta skyll på främlingskap, socioekonomiskt mumbojumbo och annan bullshit.

En rejäl slev white-guilt. Och en ospecifik "släng resurser på problemet" lösning. Precis det slags skamlig retorik som satt oss i dagens situation. Konkreta lösningar, tack!

Vi kan börja med frågan vad man ska göra med resurserna. Låt säga att du får som du vill - du tilldelas lika stora summor som svenska samhället lägger på att hålla arbetslösa Nils från Korpilombolo från att skjuta ihjäl sina grannar minus det man redan investerar i förorten delat med antalet boende. Vad gör du med resurserna?

Ok, det var lite orättvist. Man lägger ju inga större resurser på Nils från Korpilombolo så i det experimentet går du back.

Men om vi istället tänker oss att du har en obegränsad penningpung att plocka ur. Hur vill du använda de resurser du efterfrågar? Hur går vägen från dagens situation till det mål vi vill uppnå? Konkreta förslag, tack!

Mot bakgrund av innehållet i blogginläggets sista stycke, vill jag poängtera att översättningsgrodan ”alla människors lika värde”, som brukar valsa fram och tillbaka i den svenska debatten, ingår INTE i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, som lyder i dess engelska förlaga: ” All human beings are born free and equal in dignity and rights.”

Redan nu prioriterar staten/det politiska etablissemanget problemförorterna. Bl.a. får dessa sedan lång tid tillbaka många miljarder kronor i kommunalt utjämningsstöd. Åtskilliga är de kostsamma skattefinansierade punktsatsningarna i problemförorterna. Skolorna i dessa problemförorter får mer resurser än skolor på andra orter. Så vad tycker du ska göras mer konkret i prioriteringshänseende?

Jur.stud. Bergwall bör försöka anknyta till verkligheten. Den typ av mord hon pratar om är extremt svårutredda eftersom de är halv-professionella och ingen vågar "gola". Att förklara att orsaken bakom skjutningarna är de sociala förhållanden som mördarna kommer ifrån låter lite 70-tal.
Sveriges "fel" är den misslyckade integrationen. Hur mycket det beror på landets politiker eller på att det handlar om människor som av kulturella skäl (främst religiösa) inte vill bli integrerade är frågan som måste ställas för att probemet ska kunna komma nära någon form av lösning.

Skriv ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.