Skip to content

"Sverige är inte immunt - här är fyra punkter för att öka domstolarnas oberoende"

DEBATT - av Gunnar Strömmer, partisekreterare (M) och jurist

 

Polen, Ungern, USA: i flera västliga demokratier är domstolarnas oberoende i gungning på grund av politiska ingrepp, eller hetsig retorik från politiker som inte fattar var gränserna går. 

Sverige är inte immunt mot en sådan utveckling, och skyddet för våra domstolars oberoende har också flera svaga punkter. Till det kommer en betydande resursbrist som äventyrar rättssäkerhet, kvalitet och effektivitet i domstolarnas verksamhet. 

I Moderaternas kommande budgetförslag markerar vi att medborgarnas rättssäkerhet måste vara en kärnuppgift för en ny regering. Konkret handlar det om både ökade resurser och reformer för att stärka domstolarnas oberoende.

Den bortröstade S/MP-regeringen gjorde vissa, om än blygsamma, förstärkningar av polis- och åklagarmyndigheterna. Men domstolarna glömdes bort, eller prioriterades i alla fall ned. Detta i ett läge med fler och mer komplicerade fall och ett ökat tryck på hela rättsväsendet. Denna utveckling måste vändas. 

Moderaterna kommer i vår budget därför att öka anslaget till Sveriges Domstolar med 130 miljoner kronor redan för år 2019. Åklagarmyndigheten tillförs 75 miljoner kronor. Det är viktiga steg för att stärka hela rättsväsendet.  

På sikt bör vi också överväga hur tilldelningen av resurser till domstolarna kan blir mer långsiktig och förutsägbar.

Domstolarnas oberoende behöver även stärkas i flera avseenden. Genom den grundlagsreform som genomfördes 2010 stärktes visserligen domstolarnas ställning och roll. Men viktiga steg för ett oberoende och starkt domstolsväsende återstår. Det konstitutionella skyddet för domstolarna i Sverige är av tradition svagt.

Det är bland annat därför Moderaterna vill se en ny grundlagsutredning under den kommande mandatperioden. En sådan utredning bör få ett brett uppdrag och se på hur individens fri- och rättigheter gentemot staten kan stärkas, om det bör uppställas högre krav än i dag för att kunna ändra våra grundlagar och om Lagrådets roll bör förstärkas. 

En kärnuppgift för en sådan utredning måste också vara skapa en mer robust grund för domstolarnas oberoende. Avgörande är att bryta den direkta och indirekta makt som en svensk regering i dag har över domstolarna.

Moderaterna vill därför se följande reformer: 

  • Inrätta ett svenskt domstolsråd. I 20 av 28 EU-länder leds den centrala administrationen av domstolarna av ett från regering och riksdag fristående råd, som till en majoritet består av domare. Ett sådant självständigt råd bör inrättas också i Sverige, och ta över centrala uppgifter från Domstolsverket som lyder direkt under regeringen.
  • Riksdagens och regeringens makt vad gäller tillsyn över domstolarna bör begränsas. Både Justitieombudsmannen, som är riksdagens ombudsman, och Justitiekanslern, som är en myndighet under regeringen, har i dag tillsyn över domstolarna. Denna tillsyn bör tas över av det domstolsråd som vi vill inrätta.
  • Frågan om avskedande med mera av domare bör inte, som i dag, ligga under Statens ansvarsnämnd, som lyder under regeringen. Även sådana beslut bör fattas av domstolsrådet, för att stärka oberoendet mot regeringen.
  • De högsta domstolarnas oberoende bör förstärkas. Detta genom att frågor som rör exempelvis antalet domare och domarnas lägsta pensionsålder i våra högsta instanser läggs fast i grundlag.

Med ökade resurser och ett starkare oberoende kan det svenska domstolsväsendet både få mer gjort med högre kvalitet och förbättra rättssäkerheten för alla medborgare i Sverige.

 

Gunnar strömmer är partisekreterare för Moderaterna och jurist

Debattartikeln har också publicerats i Expressen.

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

9 comments

Om det gäller rättssäkerhetsåtgärder det verkar som att politikerna glömde bort det viktigaste att tänka på och kalkylera in i budgeten att anordna ett oberoende institut för resning för rättelse av felaktiga domar i brottmål.

Enligt Justitieråden resning hör inte hemma i Högsta domstolen därför det saknas en myndighet, institut som åtgärdar rättelse av felaktiga domar genom resning.

Med dagens system som inte följer upp eller fullföljer Rättegångsbalkens regler gällande resning de felaktigt dömda är rättslösa och missar möjligheten till rättelse av felaktiga domar som orsakades av andra i rättskedjan.

Felaktiga domar förekommer inom alla brott och inte endast bland morddömda som det har skett i fallet med Tomas Qvick, Kaj Linna mm.

Det är mänskligt att fela och är omänskligt att låta felaktiga domar bestå på grund av att myndigheterna nonchalerar, försöker att komma undan ansvaret att anordna att de felaktigt dömda får sin rättighet enligt Rättegångsbalken.

Ett oberoende resningsinstitut med motsvarande upplägg som finns i Norge skulle lösa problemen för resning och Högsta domstolen skulle kunna fortsätta att fokusera endast på den uppgiften som Justitieråden har kompetens och anställdas för som prejudikatskapandet.

Idag är endast när journalister engagerar sig och skandaliserar bristande förundersökningar och felaktiga domar tvingas myndigheterna till att tag i problemen, beviljar resning och ändrar på felaktiga domar.

Bevisligen kan man skapa nya eller ändra på befintliga lagbestämmelser och fatta snabba beslut som det har skett i fallet gällande gymnasielagen för dom 9000 unga migranter.

På grund avsaknaden av ett fungerande system för resning man bör lika snabbt eller ännu snabbare fatta beslut om och anordna ett fungerande system för resning.

Gungar det mer i Polen än i Sverige? Jag far till Gdynia/Gdansk över veckoslutet. Jag ska försöka observera hur mycket det gungar på havet. Ibland gungar det mera ibland mindre. Tänk att det är sådan skillnad. Det är trots allt inte många mil som skiljer.

Juristartisten anser att det Svenska domstolsväsendet är väldigt politiserat redan idag.

Förslagen synes mest vara ägnade åt att försöka cementera rådande förhållande snarare än att skapa någon form av oberoende rättsverksamhet. Förslaget har också svagheten att det kan avskaffas av riksdagen med en majoritetsknapptryckning samt att det inte inverkar på regeringens primära styrfunktioner över domstolarna. Juristartisten finner förslaget om särskilda avskedsbestämmelser för domare humoristiskt med tanke på statens historiska avskedsverksamhet av domare och jurister som inte utför regeringens vilja.

Resningsinstitutet synes vara ett bra förslag även om Svenska domstolar sällan åstadkommer res judicata, även om brottsmålsdomar oftast har precis samma reella effekt.

Det låter ju jättegulligt med ett domstolsväsende som är oberoende av politiken. Intressant dock att den bästa meriten för att bli domare i de högsta domstolarna inte är en framgångsrik domar- eller advokatkarriär utan just att man sprungit ärenden åt politiker i regeringskansliet eller justitiedepartementet.
Någon som på allvar tror att ett domstolsråd inte skulle komma att bestå av 60% fd. departementsrättssakunniga, departementsråd, kansliråd etc?

Polens högsta domstol har tidigare valt sig själv så som t.ex. svenska akademien.
Detta har gjort att alla domarna har haft varma kontakter till tidigare korrupta domare under sovjettiden. Polackerna är trötta på korruptionen. Dessutom har systemet gjort att ingen domare i högsta domstolen kan dömmas för korruption eftersom hen har så goda kontakter där.

Bra att saken är uppe för diskurs. Intressanta åsikter och erfarenheter. Tror det är oerhört viktigt att vår domstol står fri från riksdag och regeringens makt, att de står så fria att en objektiv rättsskipning kan ske till skydd för både medborgare och staten. Med andra ord att domstolen följer lagen, inte politiker eller massmedia.
Hur gör man domstolen oberoende? Hur gör man för att få de domare som bäst följer lagen? Hur skall kontrollen över kvaliteten lösas? Vilka sanktionssystem är bäst mm.

Mycket tyder på att domstolen närmar sig regeringens vilja till förmån för lagen och dess förarbeten. Praktiserade för framlidne Adv Stig Centerwall, han skrev en bok om denna problematik i början på 2000 talet, men den är svår att få tag på av någon orsak.

Det var just det lilla problemet med att en övervägande del av Justitieråden har Regeringen som f.d. arbetsgivare...

Så, DJ utser Linnéa Claeson till Årets jurist 2018, och publicerar sedan artikeln ”Årets Jurist 2018 – jag har vetat att jag skulle bli jurist sedan jag var fem år”.

Det i sig är ju så otroligt vansinnigt att jag inte ens orka kommentera det.
Men vad som i mina ögon är än värre är att DJ när dom ser vad läsarna skriver stoppar möjligheten att skriva kommentarer.

Och detta skall vara ett juridiskt forum. Som man ju kan tycka borde stå upp för demokratiska principer som åsikts- och yttrandefrihet. Uppenbarligen inte.

I grunden flera bra förslag som tillsammans med andra bör övervägas i en ny grundlagsutredning med ett brett uppdrag. Viss demokratisk insyn i rättsväsendet måste dock alltjämt garanteras även om oberoendet, principiellt sett, stärks.