Skip to content

RÅ går till HD - kräver att kvinna som givit livstidsdömd pojkvän falskt alibi ska fällas

Riksåklagaren Petra Lundh vill att Högsta domstolen ska fälla den kvinna som gav en av de livstidsdömda från dödsskjutningarna i Biskopsgården i Göteborg falskt alibi. Foto: FUP och Janerik Henriksson/TT

Kvinnan ljög när hon gav sin livstidsdömde pojkvän alibi för dödsskjutningen. Hon friades dock av både tingsrätten och hovrätten från åtalet om skyddande av brottsling eftersom hennes falska alibi inte ansågs vara kriminellt. Nu kräver riksåklagaren att Högsta domstolen fäller kvinnan.

 

Kvinnan, som är i 20-årsåldern, åtalades vid Göteborgs tingsrätt för grovt skyddande av brottsling efter den uppmärksammade dödsskjutningen på Vår Krog och Bar i Biskopsgården i mars 2015 då två personer dog och åtta skottskadades.

Enligt åtalet hade kvinnan i polisförhör lämnat ett falskt alibi för en av de män som av hovrätten hade dömts till livstids fängelse för medhjälp till mord.

Gav pojkvän alibi
Mannen hade överklagat livstidsdomen till Högsta domstolen och då hävdat att kvinnan kunde ge honom alibi.

Uppgifterna ledde till att förundersökningen återupptogs och att kvinnan förhördes av polis. Hon uppgav i polisförhöret att hon hade befunnit sig tillsammans med mannen vid den aktuella tidpunkten på en helt annan plats än brottsplatsen.

"Uppsåt till falska uppgifter"
När kvinnans uppgifter kontrollerades genom bland annat mobiltelefonpositionering kunde det dock konstateras att hon ljög och hon åtalades därför för grovt skyddande av brottsling enligt följande gärningsbeskrivning:

”X (den tilltalade) har med syfte att motverka att dödskjutningarna i mars 2015 på Vår Krog och Bar uppdagas, eller, i vart fall beivras, avseende en av gärningsmännen, uppsåtligen lämnat falska uppgifter om var denna gärningsman befann sig vid tillfället för skjutningarna. Gärningen är att anse som grov då de falska uppgifterna avsett att hindra lagföring av mycket allvarlig brottslighet.”

Lögnen konstaterades av domstolarna
Både tingsrätten och hovrätten slog fast att kvinnan verkligen hade ljugit. Hon friades dock av både tingsrätten och hovrätten eftersom domstolarna ansåg att kvinnans falska lögner inte kunde anses falla in under bestämmelsen om skyddande av brottsling - en bestämmelse i brottsbalken som lyder:

”Om någon döljer den som förövat brott, hjälper honom eller henne att undkomma, undanröjer bevis om brottet eller på annat dylikt sätt motverkar att det uppdagas eller beivras, döms för skyddande av brottsling till böter eller fängelse i högst ett år. Är brottet grovt döms till fängelse, lägst sex månader och högst fyra år”.

Två ledamöter i hovrätten var dock skiljaktiga och ansåg att bestämmelsen om skyddande av brottsling ”täcker” kvinnans agerande. De ansåg därför att hon skulle fällas.

"Motverkande uppenbart"
Riksåklagaren Petra Lundh har nu överklagat hovrättens dom till Högsta domstolen och begär att kvinnan ska dömas enligt åtalet. RÅ pekar bland annat på de effekter som kvinnans lögn syftade till:

RÅ skriver i sitt överklagande:

”Att ett motverkande i detta fall skett torde vara uppenbart. X har genom att lämna de osanna uppgifterna försökt hindra att Y (den livstidsdömde) skulle bli slutligt dömd för de allvarliga brott han åtalats för. Hennes uppgifter har inneburit att utredningen av brottet försvårats och försenats då flera kompletterande utredningsåtgärder varit nödvändiga att vidta för att kontrollera hennes uppgifter.”  

Hade varit mened i domstol
Enligt riksåklagaren är det viktigt för rättstillämpningen att Högsta domstolen klargör om lögner i ett polisförhör - som lämnas med direkt uppsåt att en gärningsperson ska bli frikänd - ska betraktas som skyddande av brottsling.

Om kvinnan hade lämnat motsvarande uppgifter under ed i domstol hade hon kunnat dömas för mened - någonting som alltså dock inte är aktuellt i detta fall eftersom hon aldrig kom att vittna i domstol.

 

Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik från Dagens Juridik - klicka här

 

 


  • Stefan Wahlberg

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

7 comments

Vore verkligen bra om denna kvinna fick sin dom. Vi kan inte tillåta att lögner av denna sort får vara utan påföljd. Det blir mycket lättare att arbeta som polis/åklagare om samhället (domstolarna) sätter stopp för sådant ljug. Vi blir alla tryggare. Tack RÅ och förhoppningsvis, i sinom tid, tack HD!

I alla tider har det varit tillåtet att ljuga för polisen. Lagtexten har haft ungefär samma innehåll under ganska många år. Nu ska helt plötsligt en ny tolkning ske trots att det förmodligen finns både prejudikat och inarbetade rutiner. Ska det bli förbjudet att ljuga för polisen borde nog lagen skrivas om i stället för att försöka hårddra och ha olika nyanseringar i olika fall. Om polisen tror att någon ljuger finns möjligheter att redan i dag förhöra under ed eller sanningsförsäkran. Hellre lögner än inga svar alls.

Fast det är ju inte att ljuga i polisförhör i allmänhet som detta handlar om. Bara de lögner som faller in i andra brott. Inte konstigare än att vissa uttalanden är brottsliga trots yttrandefrihet.

Kommer åklageriet, med Petra Lund i spetsen, att väcka åtal och göra rättssak av att kvinnor ljuger om påstådda våldtäkter?

I det här fallet har det inte förelegat någon som helst risk för brottets fullbordan eller att mannen hade kunnat frias. Hovrättsdomen hade redan fallit och dessutom är kvinnan närstående till den dömde. Falska alibin får rättsväsendet nästan räkna med, inträffar ganska ofta. Finns beredskap och metodik för att hantera problemet. Hade varit långt allvarligare om någon oskyldig anklagats. Då får man väl börja med att lagföra för falska motanmälningar först, vilket är ett långt större problem. Rena epidemin, vilket leder till att anmälningar läggs ner.

Jag brukar tiga när jag blir kallad till förhör. Polis och åklagare harju betalt för att reda ut brott. Det arbetet ska jag inte ta ifrån dem. Det har i och för sig bara hänt två gånger. Den ena gången ville jag anmäla Radiotjänst. Men då tyckte de att jag skulle lämna polisstationen.

En gång var det en kontrollant som trakasserade en moster till mig. Jag skrev till högste juristen på Televerket och då tog det hus i helvete. Reglerna förtydligades och kontrollanten fick en rejäl skrapa. Högste juristen bad mig att jag inte skulle gå till pressen. Kontrollanten blev tillsagd att ringa upp mig. Du har saboterat hela vår verksamhet sa han. Ni kan ju pejla svarade jag. Är du dum på riktigt sa han och så var det samtalet slut.

För 3-4 år sedan köpte jag en försenad julklapp till min sambo. Det var i mellandagarna för då var det rea. Fram i januari blev jag uppringd av en person som ringde från skyddat nummer. Hen påstod att hen var från Radiotjänst. Hen påstod dessutom att jag hade TV-mottagare. Jag förklade för henom att jag hade köpt en TV som jag hade gett bort samma dag. Jag bad henom att inte besvära mig i fortsättningen. Och det har de inte gjort förrän nu. Hädanefter blir det en gång i månaden

Min sambo har blivit fakturerade 2400 kr i allmän mottagaravgift för perioden 2018-12-05 --- 2018-12-31. Får de göra så? Det måste vara bedrägeri. Radiotjänsten påstår att man måste betala så de kan betala tillbaka. Det kallar jag osäkra fordringar och det är något man ska akta sig noga för när det gäller myndigheter och myndighetsutövare.

"Hade varit mened i domstol"

Vad har det med saken att göra. Det var inte i domstol. Är det bevisföring a'la Dagens Juridik? Låt oss slippa sådana grodor i fortsättningen.

Skriv ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.