Skip to content

Pengar på kontokort från "skatteparadis" beskattas som lön - är inte gåvor från föräldrar

Insättningarna på mellan 800 000 och 900 000 kronor per år till mannens utländska företags-kontokort ska betraktas som lön - och inte som skattefria gåvor från mannens föräldrar. Det slår både förvaltningsrätten och kammarrätten fast och går därmed på Skatteverkets linje.

 

Skatteverket beslutade 2016 att efterbeskatta en i dag 56-årig man för inkomståren 2011-2013.

Enligt Skatteverket var utbetalningar från ett internationellt bolag på 800 000-900 000 kronor per år egentligen lön från bolaget och höjde därför mannens inkomst av tjänst för respektive år. Det innebar att mannens beskattningsbara inkomst dubblerades.

Utländskt företagskort
Insättningarna hade gjorts på ett företagskort som var utställt av en bank i Saint Kitts och Nevis. Innehavare av kortet var det internationella bolaget som var registrerat i det så kallade skatteparadiset Saint Kitts och Nevis i Karibien.

Kortet var utfärdat på 56-åringen personligen och användes huvudsakligen i Sverige.

Mannen överklagade beslutet till Förvaltningsrätten i Stockholm och begärde att Skatteverkets beslut skulle undanröjas.

Skatteverkets bevisbörda
Mannen hävdade att Skatteverket inte hade några konkreta bevis för att han skulle ha varit anställd av bolaget och att Skatteverket inte heller kunde precisera vilket arbete han skulle ha utfört. Han hävdade att pengarna i stället utgjorde gåvor från hans föräldrar.

Förvaltningsrätten konstaterade att det är Skatteverket som har bevisbördan i samband med efterbeskattning. Om Skatteverket kan visa på omständigheter som "starkt talar" för en viss sak så är det upp till den skattskyldige att komma med trovärdiga förklaringar.

Ingen koppling till föräldrarna
Förvaltningsrätten ansåg att Skatteverket hade gjort "mycket sannolikt" att insättningarna utgjorde ersättning för utfört arbete. Förvaltningsrätten skrev:

"X (mannens) invändning om att hans användande av kontokortet reglerats genom gåvor från hans föräldrar framstår mot bakgrund av avsaknaden av underlag som visar kopplingen mellan B (bolaget) och hans föräldrar samt underlag för transaktionerna inte som trovärdig. Det intyg som lämnats in från X far kan inte heller anses utvisa att det är X föräldrar som stått bakom insättningarna och att det skulle vara fråga om skattefria gåvor." 

Kammarrätten instämmer
Förvaltningsrätten ansåg därmed att Skatteverket hade haft fog för sitt beslut och avslog därför mannens överklagande.

Mannen överklagade domen till Kammarrätten i Stockholm som dock gör samma bedömning och avslår överklagandet.

 

Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik från Dagens Juridik - klicka här


 

 

 

 

 

Stefan Lundkvist

  • Alt-texten
    Blendow Lexnova

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

2 comments

Undrar om jag kan få låna dom föräldrarna? Hade inte tackat nej till 800-900.000 kronor om året. Hade med glädje betalt skatt på dom också. Det blir ändå för mig ofattbara summor.