Skip to content

Integration, digitalisering och bemanning - här är Riksrevisionens granskningsplan för nästa år

Riksrevisorerna Helena Lindberg, Stefan Lundgren och Ingvar Mattsson. Foto: Pontus Lundahl/TT

Integration, digitalisering och myndigheternas bemanning. Det är tre av de områden som Rikrevisionen kommer att gå till botten med nästa år. Det visar den granskningsplan som Rikrevisionen nu har lagt fram för år 2019.

 

- Våra granskningar ska vara relevanta och bidra till god resursanvändning och effektiv förvaltning. Detta kommer att underlättas av att vi nu ännu tydligare fokuserar på huvudsakliga risker i staten, säger riksrevisor Stefan Lundgren.

Riksrevisionen lyder - till skillnad från de allra flesta myndigheter - inte under regeringen utan under riksdagen. Uppdraget är att granska vad statens pengar går till, hur de redovisas och hur effektivt de används.

Integration och mottagande
Bland de specifika granskningsområden som ingår i nästa års granskningsplan finns bland annat integration och mottagande.

Rikrevisionen skriver:

"De senaste årens höga nivåer av migration till Sverige har varit, och är alltjämt, en utmaning för statsförvaltningen. Det är för migrationspolitikens legitimitet och för de asylsökande av yttersta vikt att förvaltningen klarar av att hantera mottagandet på ett sätt som lever upp till kraven på offentlig verksamhet."

"Integrationen av de som är nya i Sverige är viktig. Omvänt kan segregation leda till utanförskap, bristande legitimitet för migrationspolitiken och social problematik."

Relationen stat-kommun
Riksrevisionen lyfter också fram den som man kallar för "den vertikala genomförandekedjan", relationen stat–kommun:

"En särskild utmaning för det offentliga är s.k. utanförskapsområden där svårbrutna negativa spiraler kan uppstå. Det är angeläget att granska hur de statliga aktörerna var och en och i samverkan lyckas förhindra en sådan utveckling."

"Ett angeläget exempel är att fortsätta granska hur väl de arbetsmarknadspolitiska insatserna fungerar för nyanlända. Regeringens integrationspolitik för utrikes födda kvinnor samt resultat, kostnader och effektivitet i återvändandeverksamheten kommer också att granskas."

Digitalisering och cyberhot
Ett annat specifikt granskningsområde gäller digitaliseringen - någonting som tidigare har stått i fokus. Riksrevisionen skriver:

"Medborgare förväntar sig numera att kunna utföra ärenden och interagera med myndigheter digitalt. Ett stort inslag av manuella moment i handläggningen indikerar dessutom arbetssätt där digitaliseringens möjligheter inte används fullt ut. Riksrevisionen kommer att granska om förvaltningen lyckas ta tillvara digitaliseringens potential i detta avseende." 

"Riksrevisionen kommer också att granska förekomsten av föråldrade it-system i statsförvaltningen samt hur myndigheterna och regeringen hanterat dessa system för att uppnå målen för digitalisering och informations- och cybersäkerhet."

Bemanning i offentlig sektor
Ett tredje område gäller bemanningen inom offentlig sektor. Enligt Riksrevisionens analys finns det risk för att man inte kommer att klara av att rekrytera kompetens personal:

"Inom sjukvården, skolan, försvaret och polisen finns risk för svårigheter att klara kompetens- och personalförsörjningen. Här är statens insatser för att utbilda nyckelgrupper värd att granska. En annan granskningsvärd fråga är hur väl staten lyckas behålla kompetens. Det kan även bli aktuellt att granska insatser för att få äldre inom staten att arbeta längre." 

Personalbrist kan leda till fördyringar genom att t.ex. nödvändiggöra inköp av konsulttjänster. Det är också angeläget att granska om handläggare som i praktiken ska genomföra olika statliga insatser har förutsättningar att fatta beslut som bidrar till måluppfyllelse. Det kan t.ex. handla om att granska om handläggare har tillräckliga kunskaper, resurser och incitament att implementera uppdraget."

Övergripande områden
Granskningsplanen utgår från en övergripande omvärlds- och riskanalys av den statliga verksamheten, där Riksrevisionen har identifierat risk för brister inom fyra strategiska områden som de allra viktigaste för myndigheten att granska. Det är statens

  • styrning och uppföljning,
  • organisering och ansvar,
  • bemanning och kompetens, samt
  • de statliga finanserna

Effektivitetsrevisionen ska granska risker för offentliga finanser 
Även inom den så kallade effektivitetsrevisionen har samma fyra huvudområdena brutits ned i konkreta inriktningar som granskningarna kommer att fokusera på.

Det handlar till exempel om tillsyn och kontroll, förtroendeskadliga händelser, bristande digitalisering, mottagande och integration samt upphandling.

- Effektivitetsrevisionen ska göra breda granskningar av betydelsefulla samhällsfrågor, säger Mikael Hálapi, chef för effektivitetsrevisionen. 

- Utifrån granskningsplanen kommer vi att prioritera områden som har stor betydelse för människor och det statliga åtagandet, har stor påverkan på statsbudgeten, innebär offentligfinansiella risker eller är principiellt viktiga.

Granskar 230 årsredovisningar
Utöver effektivitetsrevisionen ska Riksrevisionen även genomföra sin årliga revision där 230 myndigheters årsredovisningar ska granskas. 

I riskanalyserna på de enskilda revisionsuppdragen kommer Riksrevisionen titta särskilt noga på om det finns brister när det gäller avgiftsfinansiering, transfereringar, anslagsanvändning, förebyggande av oegentligheter och kompetensförsörjning.

- Vi kommer även att fortsätta att utveckla vår verksamhet när det till exempel gäller bedömning och hantering av olika typer av risker samt utreda om det finns anledning att bredda vår granskning av hur väl myndighetsledningarna följer regler och beslut, säger Viveca Norman, tillförordnad chef för den årliga revisionen.

  • William Eriksson

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt