Skip to content

"Hemlig avlyssning och masstopsning - det är tydligt att polisen tänjer på lagens gränser"

DEBATT - av Börje Carlsson, f.d. kriminalpolis

 

Jag såg på polisens hemsida att polisen vid den senaste utredningen om grovt jaktbrott hade använt sig av hemlig telefonavlyssning.

Det är tydligt att polisen tänjer på gränserna. Hemlig telefonavlyssning beslutas av tingsrätt efter en framställan från åklagare. För att kunna bevilja tillstånd krävs att andra åtgärder är otillräckliga, att man inte kommer längre i ärendet och att minimistraffet är två års fängelse.

Det finns dock i RB 27:18 en "slaskparagraf" som medger att polisen tänjer på gränserna om man tillsammans med förundersökningsledaren lyckas komma fram till att brottet har ett straffvärde överstigande två års fängelse.

Detta undantag har jag - trots 46 år i polismyndighet - aldrig varit med om att använda. Kanske har det tillkommit senare...

I RB 27:18 står alltså att polisen får använda hemlig avlyssning för "annat brott om det med hänsyn till omständigheterna kan antas att brottets straffvärde överstiger fängelse i två år".

Detta lilla tillägg tar udden ur de bestämmelser som reglerar hemlig telefonavlyssning och medger tydligen hemlig avlyssning i långt fler fall än vad lagstiftarens intentioner var.

Genom att töja på detta stycke skulle polisen i långt högre grad kunna använda hemlig avlyssning vid varje ärende där maxstraffet överstiger två år. Vid till exempel fler grova stölder (sex månader till 4 års fängelse) kan det väl inte vara svårt att påstå att brottets straffvärde överstiger två års fängelse. Var det så lagstiftaren tänkt sig att punkt fyra ska tolkas?

Samma slaskparagraf återkommer om hemlig rumsavlyssning (så kallad buggning). Här krävs ett minimistraff på fyra års fängelse såvitt inte "brottet har ett straffvärde överstigande fyra år".

I det nu aktuella fallet med det grova jaktbrottsärendet har polisen lyckats få ett tillstånd - trots att minimistraffet bara är sex månaders fängelse.

Det vore väldigt intressant att få veta hur tillståndet till telefonavlyssning kommit till. Har polis och FU-ledare beslutat att straffvärdet överstiger två år? Kommer detta beslut med automatik att resultera i minst två år vid tingsrättsförhandling?

Om ej uppstår frågan om en ”praktisk” felbedömning/antagande som medger hemlig telefonavlyssning kan resultera i någon anmärkning mot någon? Görs det någon prövning av straffvärdet? Och i så fall av vem? Det låter som om det är alltför lätt att komma runt vissa besvärande hinder.

Detta sätt att tänja på gränserna blir allt vanligare. Ta till exempel så kallad masstopsning för att säkra DNA där medborgaren faktiskt har ett grundlagsskydd mot dessa. Här finns dock ett undantag för polisen att under vissa omtändigheter änddock kunna topsa en begränsad mängd under vissa givna förutsättningar. Här tycks polisen göra helt egna tolkningar. 

Nu vill polisen dessutom övervaka frigivna sexbrottslingar efter att dessa har avtjänat sitt straff. Jag har inget emot detta eftersom så många som tio procent av brottslingarna återfaller i brott. Här har dock polisen hittat en lagtext, Polisdatalagen, som handlar om något helt annat och applicerat denna på denna typ av brottslingar.

Enligt lagkloka gör polisen en helt felaktig tolkning av en lag som egentligen handlar om något helt annat och som inte medger att polisen övervakar olika personer med stöd av denna.

Jag har inget emot att polisen får använda dessa tvångsmedel men det måste vara reglerat så det inte slutar med att ändamålet helgar medlen och att poliser själva kan besluta om olika tvångsåtgärder, vad straffvärde är eller hur masstopsningar etc får ske.



Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt