Skip to content

Förtroendet för sjukvården tyngre än polisutredning - HD säger nej till husrannsakan hos biobank

Foto: Fredrik Sandberg/TT och DJ

Högsta domstolen sade idag nej till en åklagare som ville komma åt vävnadsprover från en biobank som bevisning i en förundersökning om grov misshandel. HD hänvisar till biobankslagen och de intressen som ligger bakom den lagstiftningen - bland annat allmänhetens förtroende för forskning och sjukvård.

 

Förundersökningen handlar om en grov misshandel bestående i att virussmitta ska ha överförts vid samlag.

Åklagaren ville säkra bevisning som gick ut på att kunna jämföra virus hos den misstänkte med virus hos målsäganden för att på så sätt kunna avgöra om den misstänkte verkligen hade begått brottet.

Målsäganden samtyckte
Målsäganden själv - vars virusnivåer numera är så låga att en jämförelse med nya prover inte är meningsfull - samtyckte till den tilltänkta användningen av proverna.

Åklagaren vände sig till Stockholms Medicinska Biobank vid Karolinska universitetssjukhuset och begräde att få ut delar av vävnadsproverna från målsäganden. Biobanken avslog dock åklagarens begäran.

Beslutet överklagades till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) - som fastställde biobankens beslut. IVO:s beslut kunde inte överklagas.

Tingsrätten sade nej
Åklagaren vände sig då till tingsrätten och begärde att att man skulle få göra en husrannsakan i biobankens lokaler för att ta vävnadsproverna i beslag.

Tingsrätten sade dock nej.

Åklagaren överklagade till Svea hovrätt som dock rev upp tingsrättens beslut och gav åklagaren tillstånd till husrannsakan.

Biobanken överklagade till Högsta domstolen som alltså nu har prövat frågan.

Förtroendet för biobankerna
HD avslår nu åklagarens begäran. HD understryker att både biobankslagen och rättegångsbalken i och för sig måste anses vara tillämpliga i den nu aktuella situationen men att man samtidigt måste ta hänsyn till biobankslagens "tydliga och sammanhållna" reglering av hur biobanker får användas.

HD skriver.

"Biobankslagen bygger på tanken att en strikt reglering av användningen av biobanker är en förutsättning för att förtroendet för biobankerna ska kunna upprätthållas och ytterst för att människor ska vara villiga att låta sina vävnadsprover bevaras. Den enskilde har enligt lagen inte någon generell rätt att förfoga över vävnadsproverna."

"Att det finns ett orubbat förtroende för biobankerna har betydelse bl.a. för forskningen, men också för att den enskilde ska kunna ges så god sjukvård som möjligt."

Endast undantagsvis
HD slår fast att regleringen av biobanker innebär den proportionalitetsbedömning som alltid ska göras när myndigheterna använder sig av tvångsmedel "endast i rena undantagsfall" skulle kunna innebära att vävnadsprover får tas i beslag för en förundersökning. 

Enligt Högsta domstolens måste de intressen som ligger bakom biobankslagen anses ha en så stark betydelse att de - även när det finns samtycke från provgivaren - "regelmässigt kommer att slå igenom vid proportionalitetsprövningen och sätta stopp för husrannsakan och andra former av tvångsmedel.

 

 

 

  • Stefan Wahlberg

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

4 comments

Det måste anses vara ett motsatsförhållande att å ena sidan hänvisa till att det är viktigt att förtroendet för biobankerna upprätthålls och å andra sidan konstatera att den enskilde inte äger sina prover.

Nej, varför det? Var det någon som trodde att biobankernas prover var tillgängliga för allmänheten?

Att du ska kunna ta del av mina prover – tillgänglighet för allmänheten – är inte detsamma som att jag ska få förfoga över mina egna prover.

De enskilda kan återkalla sitt samtycke så får deras prover tas bort ur biobanken, men det finns en särskild reglering i biobankslagen om hur prover får lämnas ut.

Skriv ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.