Skip to content

Fler lagfarna domare och kompetenskrav för tolkar - nya lagar för förvaltningsdomstolarna

Foto: Jonas Dagson/TT

Riksdagen har röstat ja till regeringens förslag om att bland annat utöka möjligheterna att tillsätta en extra lagfaren domare i förvaltningsrätterna och införa kompetenskrav för tolkar och översättare i de allmänna förvaltningsdomstolarna. 

 

Syftet med lagändringarna är att "effektivisera och stärka rättssäkerheten" i förvaltningsdomstolarna, enligt regeringen. 

Sammansättning av domare i förvaltningsrätten
Ändringen går alltså ut på att antalet lagfarna domare i förvaltningsrätten ska kunna utökas med en - om det finns skäl för det med hänsyn till målets "omfattning eller svårighetsgrad".

Även antalet nämndemän ska få utökas från tre till fyra stycken. 

Dessutom ska motsvarande förstärkt sammansättning införas i mål om laglighetsprövning enligt kommunallagen.

Förändringar i kammarrätten
Lagändringarna innebär också att en ensam lagfaren ledamot i kammarrätten ska kunna bevilja ett prövningstillstånd som inte är begränsat till att gälla en viss del av ett beslut. Möjligheten ska dock endast få användas om frågan är enkel och beslutet innebär att prövningstillstånd meddelas.

Regeln om endomarbehörighet ska enligt regeringens bedömning inte gälla i Migrationsöverdomstolen och en undantagsregel tas därför in om detta i utlänningslagen.

Kompetenskrav för tolkar
Det införs också ett kompetenskrav för tolkar och översättare som anlitas av allmänna förvaltningsdomstolar. Rätten ska, om det är möjligt, anlita en tolk eller översättare som är auktoriserad. Om det inte är möjligt ska rätten anlita en annan "lämplig person".

Lagen innebär att samma kompetenskrav som i dag gäller för tolkar och översättare som anlitas i allmän domstol även ska gälla för tolkar och översättare som anlitas i förvaltningsdomstolarna.

Änn en ändring är att rätten, under samma förutsättningar som gäller för tolkning och översättning för den som inte behärskar svenska, ska använda tolk och göra innehållet i handlingar tillgängligt vid kontakter med den som har en funktionsnedsättning som begränsar förmågan att se, höra eller tala.

Lagen träder i kraft den 1 mars nästa år.

 

Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik från Dagens Juridik - klicka här

 

 

  

 

 

 


  • William Eriksson

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

1 kommentar

Det är bara att gratulera alla berörda att rättssäkerheten förstärks. Frågan är bara hur snabbt de mindre nogräknade språkföretagen som fått statens förtroende av driva denna viktiga samhällsservice service kommer att gå runt en så viktig ändring, såsom det ofta hänt på andra håll. Under mina 15 år som ensam auktoriserad translator (översättare) från arabiska har jag blivit anlitad av rätten i mindre än 5 mål.
Den ännu mer intressanta frågan är när lagstiftaren kommer att ta på allvar att man har skapad en skyddad yrkestitel (Auktoriserad translator) för att undvika sammanblandning. Vem som helst kan kalla sig för översättare. Att bli translator är nog något av det mest reglerade och den mest bevakade verksamheten i Sverige idag. Men att vara translator är inte uppskattat ens av lagstiftaren eller den relevanta myndigheten Kammarkollegiet som fortfarande tvekar mellan en banal titel och en lagskyddad titel. Sorgligt.