Skip to content

"Den är styvmoderligt behandlad" - ny avhandling om den bortglömda förvaltningsprocessen

Förvaltningsprocessen är styvmoderligt behandlad av lagstiftaren och processrättsliga reformer riktas alltför ofta mot den allmänna processen. Det konstaterar forskaren vid Stockholms universitet, Michaela Ribbing, i en ny avhandling. 

 

- Förvaltningsprocessen kan anses styvmoderligt behandlad, säger Michaela Ribbing.

Michaela Ribbing är forskare vid Juridiska institutionen, Stockholms universitet.

Hon jobbade tidigare som assessor på Förvaltningsrätten i Stockholm och det var där hon fick uppslaget till sitt avhandlingsprojekt.

Tre aknytningspunkter
I avhandlingen har Michaela Ribbing identifierat tre stycken "anknytningspunkter" mellan förvaltningsprocessen och rättegångsbalken.

En är att förvaltningsprocesslagen innehåller en stor mängd hänvisningar till regler i rättegångsbalken. Den andra anknytningen är att det finns regler i förvaltningsprocesslagen, vilka har likartad utformning som regler i rättegångsbalken.

Som tredje anknytningspunkt har Michaela Ribbing konstaterat att Högsta förvaltningsdomsolen i vissa fall, vid bedömningen av en oreglerad processuell situation, har hänfört sig till en regel i rättegångsbalken. 

Detta trots att rättegångsbalken är tänkt att uteslutande användas i den allmänna domstolsprocessen och därmed bygger på helt andra processuella principer än förvaltningsprocessen. 

Inte självklart att rättegångsbalken kan användas
I avhandlingen konstateras att förvaltningsprocessens karaktärsdrag får en viktig betydelse för bedömningen om det finns skäl för en annan ordning i förvaltningsprocessen än i den allmänna processen.

Karaktärsdragen har likväl betydelse om det är motiverat med en likartad lösning och en domare måste, enligt Michaela Ribbing, således alltid vara förankrad i karaktärsdragens betydelse när en regel i rättegångsbalken används i förvaltningsprocessen.

-Men karaktärsdragens betydelse framkommer inte med önskvärd tydlighet i förvaltningsprocesslagen, säger Michaela Ribbing. 

Eftersatt vad gäller reformer
Hon konstaterar även att lagstiftarens utgångspunkt vid reformer på processrättens område förefaller vara den allmänna processen eftersom det ofta är långt efter att reformer genomförts för de allmänna domstolarna som man tar sig an förvaltningsdomstolarna. 

- Mot bakgrund av vad som framkommit i avhandlingen är det framförallt lagstiftaren som behöver ta ett djupt andetag och ge förvaltningsprocessen det fokus som den förtjänar, säger Michaela Ribbing.

 

Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik från Dagens Juridik - klicka här

 



  • William Eriksson

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt