Skip to content

Barns våld mot föräldrar, muntlig bevisning och våldtäktsoffer i media - nu prisas deras uppsatser

Brottsoffermyndighetens generaldirektör Annika Öster tillsammans med årets pristagare. Foto: Brottsoffermyndigheten

Barns våld mot föräldrar, bevisvärdering av muntliga utsagor i brottmålsprocessen och bilder av våldtäktsoffer i nyhetsmedia. Det är ämnena för de tre studentuppsatser som prisas i Brottsoffer-myndighetens uppsatstävling "Brottsoffer i fokus". 

 

- Intresset har fortsatt varit stort och flera av landets universitet och högskolor har representerats i tävlingen. Rådet för Brottsofferfonden har utsett tre bidrag som ger viktig och fördjupad kunskap om brottsoffer, säger Annika Öster, generaldirektör vid Brottsoffermyndigheten. 

Rådet för Brottsofferfonden har sedan 1997 utlyst uppsatstävlingen ”Brottsoffer i fokus”. Sammanlagt har över 600 uppsatser skickats in sedan tävlingens första omgång.

Årets pristagare består uteslutande av kvinnliga uppsatsförfattare. 

Första pris på 15 000 kronor tilldelades Silvia Escalante och Ronja Svensson, institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet för uppsatsen ”Det är nästa värre att inte bli trodd än att hantera själva situationen” – Berättelser om barns våld mot föräldrar.

Andra pris på 10 000 kronor tilldelades Emelie Lundstedt Trzos, juridiska institutionen vid Göteborgs universitet för uppsatsen "En tvärdisciplinär studie om bevisvärdering av muntliga utsagor i brottmålsprocessen". 

Tredje pris på 5 000 kronor tilldelades Moa Johansson och Sanna Keller, fakulteten för hälsa och samhälle vid Malmö universitet för uppsatsen "Våldtäktsmyter i förändring – Bilder av våldtäktsoffer i nyhetsmedia".

 

Läs fullständiga motiveringar och hela uppsatserna här

 


  • William Eriksson

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

5 comments

Det är inte för inte som man blir lite bekymrad över könsfördelningen bland årets pristagare. Eller är jämställdhet bara en one way street? Betänk kritikstormen om motsvarande tävling hade resulterat i fem manliga studenter på prispallen. Är visserligen djupt emot kvotering i allmänhet, men frågan bör kanske inte bara väckas när det väger över åt ena hållet.

Gjorde samma spontana reflektion, men påminde mig sen om att faktisk jämställdhet aldrig varit målet utan ett delmål på väg mot kvinnivälde.

Kan det vara så att detta inte handlar om kön och att det råkar vara så att dessa kvinnor levererat det bästa vetenskapliga och akademiska produkterna? Bra gjort tjejer

Jag utgår ifrån att det har varit precis så. Det kan tilläggas att det redan från början är väsentligt fler kvinnor än män på juristutbildningarna och att det får förmodas att intresset för den sorts uppsatsämnen det handlar om här är större hos kvinnliga studenter än manliga. Ingen av motsvarande förklaringar hade dock ansetts gångbara om det hade handlat om fem manliga studenter. För egen del tycker jag att "bäst" alltid ska vinna, oavsett kön, etnisk tillhörighet, sexuell läggning, osv. men i Sverige är kvotering numera norm i många sammanhang.

Skriv ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.