Skip to content

Barn till lågutbildade gynnas av nya regler - granskning av reformen om valfrihet till gymnasiet

Elever på Schillerska gymnasiet, Göteborg. Foto: Karin Malmhav/SCANPIX

Utökade möjligheter att välja gymnasieskola har haft små men positiva effekter på elevers framtida inkomst och utbildningsnivå. Det visar en ny granskning från Riksrevisionen. Störst effekt har valfriheten haft för barn med lågutbildade föräldrar.

 

Fokus för granskningen har varit vilka effekter den utökade möjligheten till gymnasieval har haft på inkomst, arbetslöshet och högre studie. Granskningen har omfattat elever i Stockholm, Göteborg och Malmö, som tidigt fick utökade möjligheter att välja gymnasieskola. 

Resultatet av granskningen visar små men positiva effekter på elevernas inkomst, som efter tio år ökat med två procent. De som gynnats mest är barn till lågutbildade föräldrar som saknar gymnasie- eller högskoleutbildning. 

- Bland de barn till lågutbildade föräldrar som ingick i granskningen ser vi en tydlig ökning av andelen som tagit en högskole- eller universitetsexamen tio år efter gymnasiet: från 35 till 42 procent, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Granskningen genomfördes efter mätningar från OECD:s som visat att studieresultaten och likvärdigheten i den svenska skolan försämrats, och angav det fria skolvalet som en möjlig orsak.

Dock visar granskningen även på skillnader mellan utlandsfödda och svenskfödda elever. För utlandsfödda elever uppnåddes inga effekter, men för elever födda i Sverige har de utökade valmöjligheterna gett en positiv effekt.

Enligt Riksrevisionen innebär detta att skillnaden mellan utlandsfödda och svenskfödda elever ökat vad gäller övergången till högre studier, och att likvärdigheten i gymnasieskolan minskat i detta avseende.

- Det understryker betydelsen av arbetet med att säkerställa att alla skolor håller hög kvalitet och att alla elever får det stöd och den information som de behöver för att kunna göra bästa möjliga val utifrån sina förutsättningar, säger Helena Lindberg.

Dessutom har granskningen omfattat elever från storstadskommuner, där det finns goda förutsättningar att kunna välja gymansieutbildning. 

- De effekter som granskningen visat ligger därför troligen i överkant jämfört med landet som helhet, och i synnerhet jämfört med kommuner i glesbygd, säger Krister Sund, projektledare för granskningen.

 

 

Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik från Dagens Juridik - klicka här

  • Paulina Stén

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt