Skip to content

"Refugees welcome, #metoo och pride - viktigt med domstolarnas rågång mot politiskt laddade frågor"

DEBATT - av Magnus Åhammar, rådman vid Förvaltningsrätten och Migrationsdomstolen i Stockholm

 

Domstolarna har en viktig samhällsuppgift. Efter valet i september 2018 uppstod en viss osäkerhet kring hur vårt folkvalda parlament ska agera för att en handlingskraftig regering ska kunna tillsättas.

I situationer där osäkerhet kring politisk styrning uppkommer är det särskilt tydligt att vår demokrati är beroende av stabila institutioner - till exempel domstolar som fungerar och håller sig till sin kärnverksamhet. Domstolarna får stå för kontinuitet och förutsägbarhet; det som var sant igår är sant även idag.

Domstolarna tillhandahåller ett oberoende och opartiskt tvistlösningsmaskineri. Vi har valt att inte lösa konflikter med svärd i hand. En fredlig konfliktlösning utgör en förutsättning för en fri och öppen debatt. Domstolarnas verksamhet är alltså en viktig del i samhällslivet som gör det möjligt för oss att finna politiska lösningar inom vårt demokratiska system.

I slutändan handlar det om att domstolarnas förtroendekapital måste vara tillräckligt stort för att våra beslut ska kunna verkställas. Om till exempel en migrationsdomstol fattar ett beslut om att en utlänning ska utvisas får det inte råda minsta tvivel om att detta beslut ska verkställas. Utmärkande för ett sådant beslut är att samhället kan sätta makt bakom orden.

Ett utvisningsbeslut kan verkställas med tvång. För de myndigheter som ska verkställa beslutet och för allmänheten måste det stå klart att domstolens beslut är entydigt och ska efterföljas. Tidsutdräkten mellan lagakraftvunnen dom och verkställt beslut får inte vara för stor.

En utbredd skepsis mot att domstolarna förmår att uppfylla sin dömande funktion på ett opartiskt och objektivt sätt riskerar att underminera förtroendet för vårt demokratiska system och i förlängningen för samhällskontraktet.

Inom ramen för maktdelningen mellan den lagstiftande makten (riksdagen), den verkställande makten (regeringen och myndigheterna under regeringen) och den dömande makten (domstolarna) ska domstolarna vara ett värn mot att ingen gren agerar utöver sina befogenheter och ytterst en garanti för att medborgarna inte utsätts för myndigheternas godtycke eller illojala maktanvändning.

För att vår uppgift ska lösas på bästa sätt krävs att medborgarna har ett högt förtroende för vår verksamhet. Domstolarna måste kunna fatta impopulära beslut utan att allmänheten tappar förtroendet för vår verksamhet.

Medborgarna måste i grunden kunna lita på att vi inte rättar våra ställningstaganden efter opinionssvängningar eller domstolens/domarens uttalade preferenser utan att vi fattar våra beslut i enlighet med gällande författningar och praxis.

Domstolarna måste kunna fatta felaktiga beslut utan att allmänheten tappar förtroendet för vår verksamhet. Felaktiga domar måste naturligtvis framstå som undantag och i möjligaste mån rättas till inom ramen för överprövning av högre instans.

Vilka demokratiska aspekter kan man lägga på domstolarnas oberoende från den lagstiftande och verkställande makten? Det är mycket väsentligt att domstolarna koncentrerar sig på sin dömande verksamhet och isolerar sig från ställningstaganden i politiska frågor. Detta sagt eftersom en domare inte väljs i ett demokratiskt val och följaktligen inte kan röstas bort i nästa val om han eller hon inte lever upp till förväntningarna.

Domstolarna utgör en motvikt till uppblossande majoriteter och vårt oberoende åskådliggörs delvis genom en isolering från dagsaktuella politiska frågor. Därigenom blir vi bättre rustade att respektera rättigheter och intressen för personer som tillhör förbisedda eller impopulära minoriteter.

Det är viktigt att domstolarna håller en rågång gentemot att göra generella ställningstaganden i politiskt laddade frågor som till exempel ”refugees welcome”, #metoo eller prideparader. Denna avhållssamhet har alltså inte främst sin grund i vår balanserande och kontrollerande funktion inom ramen för maktdelningen utan har i stället sin grund i medborgarnas berättigade krav på förutsägbarhet i vår verksamhet; att vi tillämpar kända regler.

För att på allvar leva upp till dessa förväntningar, att vara en domstol för alla, krävs att vi inte visar något stöd till vissa omhuldade grupper. Politik kan slå över i populism som kan komma till uttryck i demagogiskt framförd argumentation i försök att tysta meningsmotståndare.

Domstolarna ska ha en position fri från partiskhet och respektera de meningsskiljaktigheter som förekommer angående de ovan nämnda politiskt laddade exemplen. Detta medför lika möjlighet för medborgarna att föra sin talan inför domstolen och att deras talan behandlas med omtanke och respekt.

Domstolarna har en viktig roll för att upprätthålla samhällets demokratiska kompetens. Dock är även vår verksamhet sårbar och en utbredd misstro mot oss skulle försämra de demokratiska villkoren.

Det kan vara värt att påminna sig att uttryck som ”allas lika värde” och mänskliga rättigheter i stort kan devalveras med mindre än att det finns domstolar och institutioner som på ett opartiskt sätt kan bevaka att olika individer får sina civila och mänskliga rättigheter tillgodosedda.

Utan fungerande domstolar fungerar sagda rättigheter bara som abstraktioner. Man får hoppas att de överväganden som legat bakom det värdegrundsuppror som rapporterats om från regeringskansliet inte finner någon resonansbotten hos personal inom det svenska domstolsväsendet.

 

 

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt