Skip to content

Två års fängelse i HD - trots att regeringen bröt mot "stadgad ordning" inför nya vapenlagen

Högsta domstolen. Foto: DJ

Lagrådet avstyrkte lagändringen om straff-skärpning för vapenbrott med hänvisning till den korta remisstiden och den bristande rättsliga analysen. Högsta domstolen instämmer nu i Lagrådets kritik. Trots detta får lagen tillämpas och den man som fått upp sitt fall i HD döms därför till två års fängelse för grovt vapenbrott.

 

En man i 30-årsåldern åtalades vid Malmö tingsrätt grovt vapenbrott.

Mannen hade i början av året gripits i en bil i Malmö med en skarpladdad revolver. Han erkände innehavet men ansåg att det handlade om ett brott av normalgraden - och alltså inte om grovt vapenbrott. Revolvern var nämligen en ombyggd startpistol som enligt mannen hade "mycket liten effekt".

Två års fängelse
Eftersom vapnet hade varit skarpladdat på allmän plats bedömdes gärningen som grov och mannen dömdes därför av tingsrätten till minimipåföljden två års fängelse.

En nämndeman var dock skiljaktig och ansåg att gärningen skulle rubriceras som vapenbrott av normalgraden.

Mannen överklagade domen till Hovrätten över Skåne och Blekinge som dock gjorde samma bedömning som tingsrätten och fastställde domen på två års fängelse för grovt vapenbrott.

Lagen skärptes
Även i hovrätten var en nämndeman skiljaktig - men den här gången handlade det om att nämndemannen ville skärpa straffet till två och ett halvt års fängelse.

Domen överklagades till Högsta domstolen som meddelade prövningstillstånd.

HD konstaterar nu att straffen för vapenbrott skärptes genom en lagändring vid årsskiftet 2017/18 - alltså precis före mannen brott - och att lagändringen fått kritik både av Lagrådet och i riksdagen.

Lagrådet avstyrkte
Lagrådet avstyrkte lagändringen med hänvisning till att beredningen inte var "godtagbar". Enligt Lagrådet hade regeringsformens beredningskrav inte uppfyllts och remissen kunde därför inte läggas till grund för lagstiftning, enligt Lagrådet.

HD skriver i sin dom:

"Lagrådet anförde i yttrandet sammanfattningsvis följande. Förslagen i promemorian var långt ifrån okomplicerade. Remissinstanserna fick mindre än en månad på sig att yttra sig och remisstiden inföll under sommaren då arbetsbelastningen är särskilt hög hos myndigheter och organisationer."

"Innebörden och konsekvenserna av förslaget var inte tillräckligt redovisade i promemorian. Det har t.ex. inte redovisats varför vissa gärningar skulle ha ett straffvärde som föranleder de straffskalor som föreslås och det framgår inte heller klart hur vissa konkurrenssituationer ska lösas."

Brist på rättslig analys
Lagrådet pekade på att bristen på rättsliga analyser i kombination med den korta remisstiden hade försvårat för remissinstanserna att bedöma lagförslagets effekter.

HD instämmer i denna kritik och slår fast att det finns anledning att se kritiskt på beredningen av lagstiftningen eftersom remisstiden har varit för kort utan att detta har kunnat motiveras från regeringens sida.

Inga väsentliga brister
Detta skulle kunna aktualisera ett förbud mot att tillämpa lagstiftningen enligt regeringsformens bestämmelser om så kallad lagprövning. Även om "stadgad ordning" inte följts fullt ut är dock bristerna enligt HD inte så allvarliga att den nya lagen inte får tillämpas.

HD skriver:

"Det saknas dock stöd för slutsatsen att återverkningarna för den enskilde som en följd av den korta remisstiden har blivit helt outredda eller oöverblickbara. Inte heller kan bristerna på någon annan grund bedömas som väsentliga i den mening som avses i 11 kap. 14 § första stycket andra meningen regeringsformen." 

HD beslutar därför att lagen ska tillämpas och fastställer hovrättens dom.

 

 

 

 

  • Alt-texten
    Isak Bellman

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

1 kommentar

Skriv ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.