Skip to content

Telias "fria surf" för musik och sociala medier stoppas av domstol - strider mot lagen

Foto: Kiichiro Sato/AP/TT

Telias erbjudanden om fri "surf" till vissa sociala medier och "strömmade" musiktjänster strider mot lagen. Det slår förvaltningsrätten fast och går därmed på Post- och telestyrelsens linje om att förbjuda Telias tjänster.

 

Telia lanserade under våren 2016 två erbjudanden för mobiltelefoni och mobilt internet.

Ett av erbjudandena innebar att kunden fick "fri surf" på ett antal sociala medier - Facebook, Instagram, Messenger, WhatsApp, Twitter och Kik - utan att den "surf" som ingick i abonnemanget minskade. Även om kundens "surf" tog slut kunde han eller hon med andra ord fortfarande besöka dessa sociala medier.

"Strömmad" musik
Det andra av Telias erbjudanden gick ut på att kunden fritt kunde  "strömma" tjänster och applikationer för musik, ljudböcker eller radio - bland annat Spotify, Radio Play, Storytel och Sveriges Radio - utan att det påverkade kundens "surf". Kunden kunde alltså utnyttja dessa tjänster även om datamängden var helt förbrukad.

Post- och telestyrelsen, PTS, reagerade på erbjudandena och ansåg att dessa så kallade trafikstyrningsåtgärder strider mot EU:s bestämmelser om "åtgärder rörande en öppen internetanslutning" - alltså den så kallade TSM-förordningen.

Trafikstyrning förbjuden
Enligt TSM-förordningen är grundregeln att internetleverantörer ska behandla all internettrafik likvärdigt. Endast i vissa undantagsfall får en leverantör genomföra "trafikstyrningsåtgärder".

PTS beslutade därför att Telia skulle upphöra med dessa erbjudanden.

Telia överklagade beslutet till Förvaltningsrätten i Stockholm som dock delar PTS:s bedömning.

Strider mot lagen
Förvaltningsrätten slår fast att "den tekniska åtgärd som Telia vidtar inom ramen för de aktuella erbjudandena när slutanvändaren har förbrukat sin avtalade datavolym är en sådan trafikstyrningsåtgärd som inte är tillåten enligt artikel 3.3 i TSM-förordningen".

Förvaltningsrätten skriver dessutom:

"Trafikstyrningsåtgärden sker när slutanvändaren endast ges tillgång till vissa applikationer och tjänster på internet, men blockeras att få tillgång till övriga."

Förvaltningsrätten går därför på PTS linje och avslår Telias överklagande.

  • Alt-texten
    Malin Roubert

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

7 comments

Jag har principiella invändningar mot att staten går in och reglerar affärsmässiga avtal och förehavanden mellan enskilda på detta sätt. På vilket sätt skulle detta gagna "den svagare" parten - alltså konsumenten?

För konsumenten är det på sätt och vis neutralt (kortsiktigt och närblint ser det kanske ut att vara negativt, men det förutsätter att användande av Facebook mfl inte i sig medför något negativt för konsumenten, vilket enligt div studier inte riktigt tycks vara fallet).

Den relevantare "svagare parten" i sammanhanget torde vara mindre aktörer på internet, vilka konkurrerar med denna lista stora, närmast monopolmässiga nättjänster, och vilka, om Telias förfarande tilläts att bli norm, skulle ha en mycket svåröverstiglig tröskel till att komma in på marknaden. Regelverket finns alltså till för att motverka monopolbildning. (Vilket förstås i sig brukar anses vara till konsumenternas bästa.)

Om vi tar bort nätneutraliteten så riskerar vi att internet blir en kanal för betal-tjänster där vi betalar dels till tjänsternas utvecklare för att leverera innehåll till oss (t.ex. Spotify eller Github) sedan får vi betala för ett internet abbonemang till internetleverantören och slutligen får vi betala internetleverantören extra för att ens få tillgång till populära tjänster (t.ex. Spotify eller Github). Så långsiktigt är en oinskränkbar nätneutralitet det bästa för kunden och teknikutvecklingen. Det är bara en aspekt på hela frågan men den tydliggör problemet.

Konsumenten gagnas på lång sikt på så sätt att detta garanterar nätneutraliteten. Tillåts detta finns det ingen rättslig grund att neka en annan operatör att t.ex. strypa trafiken för vissa sidor (vilket i praktiken är vad Telia gör).

Jaha... Vad händer med de avtal som Telia har med sin konsumenter om detta?

Det är inte förbjudet för andra aktörer lägga sig under Telias priser. Till glädje för de kunder som inte använder sig av de sajter som Telia sponsrar.

Jag går in på en restaurang och beställer en varmrätt för 250 kr. Efter maten säger hovmästaren att huset bjuder på kaffe och dessertbuffé utan extra kostnad. Glad i hågen mumsar jag i mig efterrätten och tänker att hit måste jag gå oftare. Men statens myndighet ogillar detta och vill förbjuda restaurangen att bjuda på dessert. Det kan ju i förlängningen slå ut glasskiosken och konditoriet i kvarteret. Hur ska någon kunna starta företag i dessert-branschen om den stora etablerade restaurangen bjuder sina kunder på dessert? Vi måste förbjuda detta genast!

Skriv ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.