Skip to content

”Svårt att nå programmets mål” – Riksrevisionen sågar utformningen av landsbygdsprogrammet

Foto: Christine Olsson/TT

Landsbygdsprogrammet är till för att utveckla landsbygden, men utformningen har gjort det svårt att nå målen. Dessutom har ansvariga myndigheter inte fått tillräckliga förutsättningar att utföra sina uppdrag. Det anser riksrevisionen som kritiserar programmets resultat i en ny rapport.

 

- Riksrevisionens övergripande slutsats är att landsbygdsprogrammets utformning gör det svårt att nå programmets mål, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Landsbygdsprogrammet är en del av det gemensamma EU-arbetet med att skapa ”smart och hållbar tillväxt för alla”.

För åren 2014–2020 har cirka 37 miljarder kronor avsatts för det svenska landsbygdsprogrammet, varav ungefär 60 procent består av svensk medfinansiering.

Många har fått vänta länge på stöd
I rapporten riktar Riksrevisionen kritik mot att många som ansökt om stöd under de fyra första åren av programperioden har fått vänta länge på beslut och utbetalningar, och de ansvariga myndigheterna har haft svårt att utföra sina uppdrag.

Även utvecklingen av de it-system som ska användas i stödadministrationen har varit försenade och ofta brustit i funktionalitet, vilket riksrevisionen anser har påverkat bedömningen av ansökningar och förmågan att utbetala stöd i tid.

- Jordbruksverket och länsstyrelserna har inte hunnit bedöma ansökningar och betala ut stöd i tid. Risken är att dessa problem kvarstår under hela programperioden, säger Annelie Jansson Westin, projektledare för granskningen.

Svårt att bedöma om målen kan nås
Granskningen visar dessutom att den omfattande dokumentation och redovisning som EU-reglerna kräver inte ger någon information om insatsernas resultat och effekter, och därför har ett begränsat värde.

Inte heller den löpande nationella uppföljningen gör det möjligt att bedöma om målen kan nås.

Mot bakgrund av att en betydande del av landsbygdsprogrammet finansieras av skattemedel anser Riksrevisor Helena Lindberg att kännedom om resultat och effektivitet är viktigt. 

- En stor del av landsbygdsprogrammet finansieras med svenska skattemedel. Det behövs kunskap om resultat och effekter för att avgöra om målen nås och om programmet genomförs på ett effektivt sätt, säger Helena Lindberg.

  • Paulina Stén

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

3 comments

Problemet är til syvende og sidst Sveriges medlemskap i den gigantiska "kontinentaleuropeiska jordbrukskolchosen" där Sverige har dragit en nitlott. Sverige har numera en av EU:s lägsta självförsörjningsgrad på livsmedel (< 50 %).

Sverige borde därför gå ur EU, dvs. en Swexit.

Om vi, vilket man ju verkligen får hoppas ej inträffar, skulle få ett "skarpt läge militärt, eller annat elände och störningar i mattransporterna söderifrån kan ilskan med de som sett "försvaret som ett särintresse" och ej tillsett att vi har större självförsörjningsgrad bli stor. Så man får hoppas att de som "sitter på staten" tänker om. Iaf när det gäller självförsörjningen vid krisläge. Att inbilla sig att svenska etablissemanget ens skulle överväga ett Swexit är orealistiskt. De kommer att tillhöra de som kämpar allra hårdast för att Sverige skall ingå i den framtida Europeiska Federationen. En mardröm. (Min analys)

Skriv ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.