Skip to content

"Någon grund för gripande fanns inte" - hård kritik på punkt efter punkt mot åklagarkammare

Foto: DJ

Flera allvarliga brister har uppdagats kring han-teringen av hemliga tvångsmedel vid åklagar-kammaren i Örebro. Det konstaterar Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden i ett nytt yttrande. 

 

Nämnden konstaterar bland annat att åklagarkammaren i en tredjedel av alla ärenden som hanterats under åren 2015-2016 inte har fattat besut om förstöring av material från hemlig tvångsavlyssning inom skälig tid.

Beordrade gripande utan rättslig grund 
I ett av ärendena som granskats av nämnden beviljades en åklagare vid kammaren tillstånd till hemlig övervakning i realtid för att lokalisera och gripa en skäligen misstänkt person trots att rättslig grund för ett gripande saknades. 

Enligt Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden var det fel att ansöka om hemlig övervakning i ärendet då det vid tidpunkten för ansökan om tvångsåtgärden inte fanns något beslut om att anhålla den misstänkte i sin frånvaro.

Nämnden skriver.

"Någon grund för ett gripande eller annan frihetsberövande åtgärd med anledning av brottsmisstanken fanns alltså inte. Åklagaren borde följaktligen inte ha ansökt om hemlig övervakning i realtid för det angivna syftet".

Ansökan om hemlig avlyssning utan laglig grund
I ett annat ärenden som nämnden har granskat ansökte, och beviljades, en åklagare tillstånd till hemlig övervakning trots att misstanken avsåg ett brott som inte kan ge mer än två års fängelse. Därmed, konstaterar nämnden, fanns ingen laglig grund för ansökan. 

Ansökan återkallades dock av åklagaren cirka en timme efter att tillståndet beviljats. Åklagaren skriver i ett yttrande till nämnden:

"Ansökan borde inte ha gjorts men på grund av stress och hög arbetsbelastning gjordes misstaget". 

Material förstördes sju månader efter avslutat ärende
Vid tillfället för nämdens inspektion konstaterades dessutom att åklagarkammaren i en tredjedel av alla ärenden där hemliga tvångsmedel använts förstört materialet senare än vad som är brukligt.

Enligt granskningen förstördes materialet mellan tre till sju månader efter det att förundersökningen lades ned eller avslutades alternativt, om åtal väckts, målet avgjordes slutligt - någonting som Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden ser allvarligt på då man flertalet gånger uttryckt att "det ligger i sakens natur att ett beslut om förstöring ska verkställas så snart det kan ske", vilket inte kan anses ha gjorts om material förstörs först efter sju månader. 

Trots svidande kritik i flera avseenden väljer Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden att inte vidta några övriga åtgärder.

 

 

 

 

 

  • William Eriksson

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt