Skip to content

"Inga mätbara effekter på arbetslösheten" - men Statskontoret bedömer att Dua arbetar på ett bra sätt

Foto: Anders Wiklund/TT

Delegationen för unga och nyanlända till arbete, (Dua), har främjat lokal samverkan mellan kommunerna och Arbetsförmedlingen för att minska arbetslösheten bland unga och nyanlända. Samtidigt kan inga mätbara effekter på arbetslösheten observeras. Det fastslår Statskontoret som utvärderat verksamheten på uppdrag av regeringen.

 

Statskontorets slutsats är att Dua hittills har genomfört sitt uppdrag på ett ändamålsenligt sätt och "bidragit till att utveckla processerna för samverkan i enlighet med målen för verksamheten".

Statskontoret är positivt inställt till Duas konstruktion som fristående kommitté och anser att denna konstruktion fungerat bra för att initiera och driva på samverkan.

Inga mätbara effekter på arbetslösheten
Trots Statskontorets positiva syn på delegationens arbete och "en tilltro på lokal nivå till att samverkan om planering och insatser har bidragit till att minska ungdomsarbetslösheten" konstateras i utvärderingen att det "inte är möjligt att mäta effekterna av Duas arbete på arbetslösheten. 

Statskontoret betonar dessutom i utvärderingen att arbetslösheten bland nyanlända "är fortsatt hög" och att det positiva arbetet som delegationen utfört ännu inte avspeglat sig i statistiken. 

Kräver långsiktig styrning
Statskontorets utvärdering ger vid handen att några av delegationens framgångsrecept varit att den har uppfattats som en aktör som är fristående från Arbetsförmedlingen och kommunerna.

Den har dessutom "haft ett tydligt politiskt mandat". Båda dessa aspekter har, enligt Statskontoret, gett Dua en legitimitet som har ökat deras genomslag.

Detta till trots bedömer Statskontoret att" både regeringen och parterna kan behöva vidta åtgärder om regeringen vill bibehålla eller stärka resultaten av Duas arbete". Det handlar, enligt Statskontoret, bland annat om att regeringen måste tydliggöra sin vilja till ökad samverkan i sitt reguljära styrningsprogram.

Behöver stärka kunskapsöverföringen
Mot bakgrund av att Dua endast kommer att existera under ytterligare två år anser Staskontoret det vara viktigt att Dua tydliggör vad övriga parter behöver för att samverkan ska fungera utan det "externa tryck som Dua har utgjort".

En del i detta arbete bör, enligt Statskontoret, vara att på ett mer systematiskt sätt bygga upp kunskapen om erfarenheterna av lokal samverkan enligt Duas modell.

Dessum bör delegationen under de kommande två åren prioritera arbetet med frågor om hur samverkan ska följas upp, vem som ska göra detta samt hur resultaten av denna samverkan ska mätas.

  • William Eriksson

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

6 comments

Enligt nationalekonomen Tino Sanandaji har bara fyra procent av de utlänningar som Arbetsförmedlingen rapporterat fått arbete eller utbildningsplats fått riktiga arbeten utan diverse subventioner.

Det är dags att lägga ned "Dua" och andra meningslösa konstlade institutioner.

Ett tydligt ex på att arbetsmarknadspolitiken är pervers. Inga tydliga effekter på arbetslösheten ändå anses projekt fungera bra. Jag anser i stället att alla projekt som inte leder till ett icke subventionerat jobb för friska individer 6 månader efter avslut ska skrotas. De är bara slöseri med skatte pengar. Billigare att folk får söka jobb på egen hand och när nu alla måste aktivitetsrapporterna är det lätt för af att kontrollera att de arbetslösa uppfyller kraven för att få ersättning nämligen söker jobb.

Samtidigt är det bra för en del att få bidragsanställning som ger erfarenhet referenser och något att skriva i sitt CV. Allt är inte svara eller vitt.

Nej för bidragsanställningar gör företagen bidragsberoende och kombinationen allmänvisstid och bidragsanställningar har gjort att hela branscher inte går runt utan bidrag. skattebetalarna ska inte stå för lönekostnaderna till privata företag så att ägarna kan göra större vinster. Det är mycket värre med bidragsberoende arbetsgivare både offentliga och privata än bidragsberoende medborgare

Att de skattefinansierade anställningarna inte är riktiga arbeten utan i mångt och mycket hittepåjobb kan vi alla vara överens om, utan det handlar om att skapa en chimär av att inte alla lever på rena bidrag.
Ett viktigt skäl att ny och gammelanlända kommer i någon slags sysselsättning är att de kan skapa kontaktytor mot det svenska samhället vilket jag betvivlar att de gör i forma av handledda skogspromenad under någon projektledares övervakande öga.

Såvitt uppfattat är det lättare att få jobb när man kan språket.

Således skall man läsa svenska o kunna språket INNAN man platsar för en
azylansökan.

Är man intresserad av att flytta till ett land lär man sig språket INNAN.

De arabisktalande har massor av länder i flera kontinenter att välja på-
där man talar arabiska - förutom mellanöstern ett antal länder i afrika.
T o m Sudan talar arabiska vilket är mindre känt.

Och när man kan språket kan man söka jobb utifrån - preziz som vi'
svenskar gör när det gäller usa,

Ett annat alternativ är att skaffa jobb på internationellt företag o begära
förflyttning/omplacering.

Det är EU-länder som har gräddfil till arbete - dock med arbetslöshetsbegränsning
till 3 månader - märkligt nog anses TiggeROMs tiggerier vara arbete eftersom de
inte utvisas efter 3 mån.

Och ren arbetskraftsinvandring kan man tjäna pengar på - landet o enskilda.
Se bara på Schweiz o Saudi - de anser att den invandring de har är lönsam

Skriv ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.