Skip to content

Biträdande jurist åberopade brottmålsdomar mot jurist som vittnade - inte förtal

Foto: DJ

När motparten åberopade en jurist som vittne åberopade den biträdande juristen två brottmåls-domar mot vittnet som skulle visa att han inte var trovärdig. Förtal, ansåg tingsrätten. Hovrätten river nu upp domen och slår fast att det måste finnas ett "generöst synsätt" när det gäller bevisning i domstol.

 

Den 54-årige juristen stämde den 30-årige biträdande juristen vid Västmanlands tingsrätt och begärde skadestånd för förtal.

Orsaken var att den biträdande juristen hade varit ombud i ett civilrättsligt mål om ett dödsbo där den 54-årige juristen hade åberopats som vittne i sin egenskap av före detta juridisk rådgivare åt den person som hade avlidit.

Lämnades i bevissyfte
Enligt den 54-årige juristen hade den biträdande juristen lämnat uppgifter om honom som utgjorde förtal.

Uppgifterna hade lämnats av den biträdande juristen i bevissyfte och utgjordes av två tidigare domar mot den 54-årige juristen som skulle styrka att han hade dömts för brott - någonting som enligt den biträdande juristen påverkade hans trovärdighet som vittne.

Den biträdande juristen hävdade att det hade varit försvarligt att lämna uppgifterna eftersom de var relevanta som bevisning i målet om dödsboet.

Vittnen kan drabbas av skada
Tingsrätten ansåg att det inte framgick av den biträdande juristens syftet verkligen hade varit att visa att 54-åringen inte skulle vara trovärdig som uppgiftslämnare. Tingsrätten pekade på den skada som kan drabba ett vittne som pekas ut som brottslig och att det i sådana fall måste krävas av ombudet - i det här fallet den biträdande juristen - uttryckligen anger syftet med utpekandet.

Tingsrätten slog också fast att den biträdande juristen hade kunnat vidta andra åtgärder istället för att åberopa bevisuppgiften och domarna. Enligt tingsrätten hade ombudet kunnat upplysa den 54-årige juristens ombud om att domarna kunde komma att åberopas och dessutom kontakta den 54-årige juristen om de omständigheter som denne skulle berätta om i förhöret.

5 000 i skadestånd
Det fanns dessutom, enligt tingsrätten, möjlighet att lägga fram uppgifterna i motförhöret.

Tingsrätten ansåg därför att det inte hade varit försvarligt av den biträdande juristen att lämna uppgifterna. Han hade därför kränkt den 54-årige juristen och dömdes att betala 5 000 kronor i skadestånd till honom.

Den biträdande juristen överklagade domen till Svea hovrätt som nu slår fast att det måste finnas ett "generöst synsätt" när det handlar om att bedöma om ett juridiskt ombud har lämnat uppgifter i syfte att tillvarata sin klients intresse.

Försvarligt agerande
Hovrätten konstaterar att den biträdande juristen har lämnat uppgifterna i syfte att bemöta den bevisning som motparten åberopade och att detta får anses ha haft ett berättigat syfte.

Hovrätten slår dessutom fast att de alternativa åtgärder som tingsrätten föreslog inte hade varit sådana "uppenbara handlingsalternativ" som man skulle kunna kräva av den biträdande juristen.

Hovrätten anser därför att den biträdande juristens agerande var försvarligt och man river därför upp tingsrättens dom.

 

 

  • Alt-texten
    Carina Johansson

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt