Skip to content

Varken ökad konkurrens eller lägre bostadspriser - trots lagändringar och fler aktörer i byggbranschen

Foto: Jonas Ekströmer/TT

Kommunala "särkrav" vid byggande, svårigheter att hitta byggbar mark, och bristande konkurrens i delar av byggmaterialindustrin. Det är några av de faktorer som bidrar till att konkurrensen inom bostadsbyggandet är svagare än den skulle kunna vara. Det framgår av en ny rapport som Konkur-rensverket har tagit fram.

 

Konkurrensverket konstaterar i rapporten att det kommit in fler aktörer på marknaden för bostadsbyggande de senaste fem åren - och att flera lagändringar har gjorts för att stärka konkurrensen och hålla tillbaka de höga svenska priserna på nyproducerade bostäder.

Några egentliga effekter på bostadspriserna har dock ännu inte noterats, enligt rapporten.

- Vi har sett att antalet aktörer har ökat, men vi har inte sett en motsvarande förbättring av konkurrensen. Här finns mer att göra, säger Konkurrensverkets generaldirektör Rikard Jermsten.

Konkurrensverket föreslår nu att tre områden studeras särskilt för att stärka konkurrensen:

  • Kommunala "särkrav" vid byggande, alltså krav som avviker från det som vanligen gäller, kan driva upp kostnaderna. Konkurrensverket vill att det utreds hur sådana särkrav påverkar bostadsbyggandet och konkurrensen.
  • Allmännyttiga bostadsföretag får ofta in ett fåtal anbud när de upphandlar bostadsbyggen. Konkurrensverket vill att det undersöks varför det är på detta sätt, och hur fler byggföretag kan bli intresserade att lämna anbud.
  • Det saknas aktuella studier av konkurrensen på marknader för byggmaterial. Detta trots att byggmaterial står för en stor del av de totala byggkostnaderna. Konkurrensverket vill att det utreds hur bland annat snabba prisförändringar och olika nya krav påverkar marknaden.

- När kommuner ställer egna särkrav vid bostadsbyggande leder det till försämrad konkurrens och till att hålla uppe kostnaderna för byggande,  säger Rikard Jermsten. 

- Ska vi få en bättre konkurrens, som leder till att våra höga svenska byggkostnader kan närma sig andra jämförbara länder, krävs åtgärder som underlättar för företag att verka i hela landet.

 

 

Läs hela rapporten här.

 


  • Stefan Wahlberg

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

1 kommentar

Är det ändå inte bättre för alla att återgå till 1874 års byggnadsstadga och samtidigt behålla regleringarna för hur byggnader ska uppföras?

Rent generellt brukar regleringar av regleringar inte lösa sådana frågor samtidigt som staten kontrollerar de större byggbolagen i de flesta avseenden och i praktiken har stora affärsintressen avseende mark och byggen. Kommunala särkrav har försökts regleras tidigare utan att kommuner och domstolar särskilt brytt sig om riksdagens lagstiftning annat än i skadeståndsärenden.

Riksdagen kontrollerar regleringsnivån och kan förstås precis när riksdagen önskar avreglera byggmarknaden eller lägga fler regleringar på byggmarknaden. Riksdagens beslutskapacitet inskränks endast av EU-direktiv, Europakonventionen och andra traktat.

Skriv ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.