Skip to content

"Skydda domstolarna från politisk påverkan - Sverige behöver ett fristående domstolsråd"

DEBATT - av Ludvig Hambraeus, jur.stud och amanuens, Lunds universitet

 

De ska finnas goda förutsättningar för återvandring för dem som inte anpassat sig till svensk kultur. I alla fall om man får tro en till synes ökande andel av svenska politiska aktörer. Vilka som ska utgöra den beslutande juryn, eller vad "svenska värderingar" är lämnas praktiskt nog ständigt utanför diskussionen.

Att delar av den svenska politiska diskursens när det kommer till integrations- och invandringsfrågor har migrerat ut till ytterkanten  är dock inte unikt. Under de senaste åren så har den svenska politiska diskursen sakta men säkert krupit ut mot extremerna för att inför valdagen kulminera i partipolitiska utspel som tidigare hade varit otänkbara.

Detta är bra tycker vissa, som brukar mena att det är först på senare tid som de riktigt viktiga frågorna gått att föra på tal.

Det må så vara att diskussionen av vissa ämnen tidigare lidit av viss institutionell självcensur, men vad som nu håller på att hända är inte ett tecken på ett sundare debattklimat utan enbart djupt oroväckande.

En aggressivare politisk retorik stannar mycket sällan bara vid ord. När ett samhälle sluter upp bakom hatiska och hotfulla budskap så övergår ord lätt i handling, med personlig utsatthet och rättslig osäkerhet som följd.

Nu när snart två veckor har förflutit sedan riksdagsvalet så är det uppenbart att vi har hamnat i en av de mest utmanande parlamentariska situationerna i modern tid. De åsiktsyttringar och värderingar som har fått fritt spelrum under den kommande regeringskonstellationens första trevande tid kommer att vara direkt bidragande till hur utformningen av svensk rättspolitik ser ut under de kommande åren.

I vissa EU-länder har auktoritära partier redan fått betydande inflytande genom demokratiska val. Detta inflytande har i många fall lett till stora inskränkningar av människors fri- och rättigheter.

I tider då polarisering och splittring råder så är det extra viktigt att det konstitutionella systemet ger skydd och bevarar rättigheter för alla medborgare i riket - oavsett vilka politiska vindar som blåser för stunden.

I Sverige har vi ett lagråd som prövar regeringens propositioner och deras överensstämmelse med de svenska lagarna och grundlagarna. Lagrådet har dock inget överprövande mandat, utan denna "lagprövningsrätt" åligger domstolarna.

Vi har sett prov på denna prövningsrätt i och med införandet av den så kallade Gymnasielagen då Migrationsdomstolen i Malmö, efter utförd lagprövning, valde att avgöra frågan efter de gamla bestämmelserna kring beviskrav. Detta skydd är bra, men inte nog.

I ett led mot att göra de svenska domstolarna mer skyddade från politiska krafter så borde ett fristående domstolsråd införas. Merparten av medlemmarna i ett sådant domstolsråd bör vara domare, som bland annat skulle ha till uppgift att utse chefen för den högst beslutande domstolsadministrationen.

Liknande lösningar finns i flertalet EU-länder och har mer eller mindre blivit en vedertagen europeisk standard.

Ett fristående domstolsråd skulle dock inte bara utgöra ett ytterligare skydd mot inskränkningar i våra fri- och rättigheter utan också vara ett sätt att stärka förtroendet för det svenska rättsväsendet.

Ett domstolsråd skulle ge domstolarna ett eget organ, fritt från politisk påverkan, som skulle kunna föra deras talan i olika sammanhang där samtal mellan rättens funktionärer och det allmänna hade varit eftertraktat.

Ett domstolsråd är ingen garant för ett domstolsväsende skiljt från politisk aktivism och det är heller ingen hundraprocentig formel för ökat förtroende mellan rättsväsendet och den enskilde. Frågan vi borde ställa oss är dock om vi som demokrati har råd att inte ständigt försöka förbättra våra institutioner, framförallt i tider där mänskliga fri- och rättigheter är hårt ansatta.

Det är nu hög tid för Sverige att införa ett fristående domstolsråd.

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

7 comments

Fristående domstolar låter bra fram till att man ser på hur det har fungerat i Polen,
där man just nu avskaffat den fristående högsta domstolen.

Att välja in nya domare av de som redan sitter där, på samma sätt som Svenska Akademien gör leder till korruption och svågerpolitik. I Polen kan ingen i högsta domstolen dömmas för korruption eftersom man beskyddar varandra. Nya domare väljs inte in pga solidaritet med samhället utan pga solidaritet med gamla domare. Är det verkligen en väg framåt ?

Är det med anledning av din politiska åskådning som du anser att åtgärden är nödvändig? Det synes vara som att du är stark motståndare till den rättspolitik som diskuterats? Jag ser inte ett enda hållbart argument i texten. Hänvisningar till subjektivt tyckande och jämförelser med andra stater är inte seriöst.

Texten inleds med att författaren oroar sig över att koncept som återvandring har blivit legitimt i den politiska debatten och avslutas med slutsatsen att Sverige bör införa ett fristående domstolsråd. Jag har svårt att se kopplingen mellan inledning och slutsats.

Förutom att slipa på argumentationstekniken borde Ludvig Hambraeus/Timbro också fundera på hur röstningsmönstret bland utrikesfödda (Arpi skrev om detta) kommer att påverka deras möjligheter att driva nyliberal ekonomisk politik i framtiden. Det är ett tips i all välmening från mig som inte ens är liberal. Har aldrig förstått varför borgare vill ha flyktingmottagande eftersom det så uppenbart motverkar deras syften.

Jag kan rekommendera artikelförfattaren att läsa Johan Westerholm på ledarsidorna.se som avslöjat kattrakandet och kotteriet inom den juridiska klassen. Domstolarnas uppgift är att tolka och följa lagarna, inte försöka bända på dem. Artikelförfattaren motsäger också sig själv när han tar upp "Gymnasielagen" som Lagrådet genom omskrivningar utnämnde till den troligen sämsta propositionen någonsin. Trots det obarmhärtiga kritiken från kanske de mest erfarna juristerna konungariket kan uppbringa så väljer Migrationsöverdomstolen att helt frånse flera migrationsdomstolars invändningar. Det är ytterligare ett belägg för politiseringen av myndigheter.

Jag kan överse med artikelförfattarens åsikter på grund av hans relativ låga ålder och erfarenhet för hade han varit med ett tag hade han insett att det extrema han refererar till var regeringspolitik in på sjuttiotalet. Det är efter det har gått åt det extrema.

Att jurister också har rätt till pension tycker jag är självklart och det vid samma ålder som andra medborgare. Det har EU-kommissionen kritiserat. Polen sänker pensionsåldern för domare från 70 till 65 år och de utnämnda i Bryssel formligen exploderar och kallar de folkvalda otidigheter.

Efter att ha läst några av artikelförfattarens tweets så har jag betänkligheter över hans karriärval. Oskyldig till dess att motsatsen bevisats har hittills gällt sedan minst romarriket. "Never Quit Assaulting Young Women ?" skriver han när den nominerade domaren till USA:s högsta domstol Brett Kavanaugh förklarar sig oskyldig och avböjer att dra tillbaka sin kandidatur. Till saken hör att den som anklagat honom för sexuella trakasserier i gymnasiet för 35 år sedan har motsägningar i sina berättelser (de finns några varianter av anklagelsen som skiljer sig markant) och de påstådda vittnena säger sig inte ens ha varit på plats för det påstådda brottet, vilken förövrigt den anklagande inte kunnat peka ut. Den här gången har jag inte lyssnat på utfrågningen på grund av det politiska käbblet. Den förra domaren som utsågs, Neil Gorsuch, som också demokraterna motsatte sig tyckte jag skötte sig utmärkt då han gång efter annan svarade att han som domare hade skyldighet att följa lagen även om han personligen fann den orättfärdig. Han hade istället påtalat bristerna i utslaget. Helt enligt maktdelningsprincipen.

Förre hovrättslagmannen Olle Ekstedt har i flera sammanhang framfört det önskvärda i att en domarakademi inrättas. Se t,ex,
http://www.dagensjuridik.se/2013/12/det-behovs-ett-kunskapslyft-och-en-r....
Har du tagit ställning till hans idéer? Hur förhåller sig din idé om ett domstolsråd till Ekstedts idé om en domarakademi?
Handlar det om två nya av varandra oberoende organ, eller tänker du dig att dessa organ ska ha någon sorts koppling till varann?

Skriv ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.