Skip to content

Olaga diskriminering när klädkod "i praktiken" bara drabbar romer - fällande dom mot krogvakt står fast

Foto: Ingvar Karmhed/TT

Enligt krogens vaktchef nekades kvinnan i tradi-tionell romsk dräkt inträde eftersom han ansåg att hennes klädsel inte var vårdad. Tingsrätten friade vakten från olaga diskriminering men hovrätten slog fast att klädkoden "i praktiken" endast drabbade romska kvinnor. HD har nu sagt nej till att pröva fallet.

 

Dagens Juridik har tidigare skrivit om fallet där en kvinnan polisanmälde en krog i Huskvarna för olaga diskriminering eftersom hon hade blivit nekat inträde med hänvisning till sin klädsel.

Krogens vaktchef - en ordningsvakt som var den som hade fattat beslutet - åtalades vid Jönköpings tingsrätt för olaga diskriminering.

Hänvisade till klädkoden
Enligt åklagaren hade vaktchefen tillämpat andra villkor för kvinnan än för andra gäster.

Den åtalade vaktchefen hänvisade dock till den klädkod som krogägaren har satt upp - där besökarna förväntas ha "vårdad klädsel som inte sticker ut". Hans uppfattning redovisades i tingsrättens dom:

"MÄ:a (kvinnans) klädsel var inte vårdad och passade inte in i miljön på nattklubben, bland annat eftersom det är trångt på dansgolvet. Ägaren och verksamhetschefen var på plats och kunde se kön. Han visste att ägaren inte skulle tycka att MÄ överensstämde med klädkoden." 

"Att han inte släppte in MÄ hade ingenting att göra med var hon kommer från. Det är väldigt många personer från olika länder som besöker K (krogen) och de nekar aldrig någon att komma in på grund av ras."

Generellt förbud mot förbud
Tingsrätten konstaterade att Högsta domstolen tidigare har slagit fast att ett generellt förbud mot "långa och vida kjolar" innebär olaga diskriminering eftersom det i praktiken nästan bara drabbar kvinnor av romsk härkomst.

I det nu aktuella fallet hade det dock inte funnits något generellt förbud och inte heller handlat om någon systematisk diskriminering, slog tingsrätten fast.

"Svävande svar"
Vaktchefen hade enligt tingsrätten i och för sig "lämnat något svävande svar på frågor om vad i X (kvinnans) klädsel som inte stämde överens med klädkoden".

Tingsrätten skrev:

"Enligt tingsrätten är det däremot dock inte klarlagt att X (den tilltalades) avgörande motiv för att neka MÄ tillträde var hennes ras, hudfärg eller etniska ursprung. Tingsrätten finner sammantaget att det, mot X förnekande, inte är visat att han nekat MÄ tillträde på grund av hennes ras, hudfärg eller etniska ursprung."

Vaktchefen friades därför av tingsrätten.

HD säger nej
Åklagaren överklagade den friande domen till Göta hovrätt som hänvisade till samma rättsfall från Högsta domstolen men skrev:

"Den klädkod som X tillämpade, såvitt avser kvinnor med traditionell romsk kjol, drabbade i praktiken endast kvinnor av romsk härkomst."

Hovrätten dömde därför vaktchefen för olaga diskriminering till 40 dagsböter på sammanlagt 8 000 kronor.

Vaktchefen överklagade domen till Högsta domstolen som dock anser att det inte finns någon anledning att pröva fallet. Hovrättens fällande dom står därmed fast.

 

 


  • Alt-texten
    Isak Bellman

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt