Skip to content

Förstod inte regelverket - frias från bidragsbrott efter språkförbistring

Foto: Emil Langvad/TT

Språkförbistring gjorde att mannen inte förstod vad som menas med att "stå till arbetsmarknadens förfogande" när han ansökte om A-kassa. Han har därför inte haft uppsåt till bidragsbrott trots att han befann sig utomlands. Det slår hovrätten fast och river därmed upp tingsrättens fällande dom.

 

Den 40-årige mannen åtalades vid Örebro tingsrätt för bidragsbrott. Enligt åtalet hade han fått A-kassa under två månader trots att han inte hade befunnit sig i Sverige då.

Fick hjälp av hustrun
I sin ansökan om A-kassa hade han dock intygat att han hade varit arbetslös och stått till arbetsmarknadens förfogande.

Mannen nekade till brott. Hans uppfattning redovisas i tingsrättens dom:

"Eftersom han hade varit arbetslös fyllde han med hjälp av sin dåvarande fru i kassakorten och ansökte om ersättning från A-kassan. Han tog för givet att han hade rätt till ersättning. Hans vänner hade nämligen berättat att han hade rätt till ersättning från A-kassan eftersom han var arbetslös. Han förstod inte helt och hållet texten i kassakorten och läste inte varningstexterna." 

Örebro tingsrätt slog dock fast att mannen måste ha insett att han inte hade rätt till ersättning under perioden och att åtalet för bidragsbrott därför var styrkt. Mannen dömdes därför till villkorlig dom och 40 dagsböter à 130 kronor för bidragsbrott.

Förstod inte regelverket
Mannen överklagade domen till Göta hovrätt som nyligen rev upp den fällande domen. Hovrätten skriver i sina domskäl:

"Det finns enligt hovrättens mening inte anledning att misstro X (den tilltalade) när han berättar att han inte var klar över hur regelverket var beskaffat och att han därför tog hjälp av sin f.d. hustru, som vistats i Sverige i drygt 20 år, när han skulle fylla i ansökan och att han inte heller reflekterade över vad som avsågs med att 'stå till arbetsmarknadens förfogande'."

Enligt hovrätten har åklagaren därför inte bevisat att mannen hade uppsåt och han frias därför.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anna Ekdahl

  • Alt-texten
    Blendow Lexnova

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

15 comments

Sedan barnsben har jag fått lära mig att man som medborgare är skyldig att veta vad lagen säger. Språkförbistring utgör tydligen ett undantag. Hur är det med dyslexi?

Det är väl inte rättsvillfarelse som friar i detta fall? Ett rekvisit är att man ska lämna oriktiga uppgifter och det ska omfattas av uppsåt. Om man då trott att man lämnat korrekta uppgifter har man inte uppsåtligt lämnat oriktiga uppgifter. Åklagaren har bevisbördan.

Under min tid på juristlinjen lärde jag mig det då för mig nya begreppet rättsvillfarelse, och att det inte var en ursäkt för att gå fri. Har vi ändrat på det?

Enligt romersk rätt så hade han också friats eftersom han skulle ha bedömts som ny medborgare och därför inte omfattats av error juris nocet.

Men skämt åsido. Domen är felaktig. Givetvis så skulle han ha fällts även i hovrätten

Begreppet rättsvilla utökas bortom rimliga gränser.

Villfarelsen rör väl inte rätten utan en faktisk omständighet? Den tilltalade trodde att han lämnade en korrekt uppgift, men den var inte korrekt?

Så om jag tror att jag får slå nån på käften så får jag det? Eller om jag tror att jag får ligga med nån som är 14? Eller om jag tror att personen är över 15?

Nej, läs ovan: Villfarelsen rör inte rätten/lagstftningen i sig.

Okej Viktor. Så om jag rapporterar in momsbeloppet X för mitt företag, och tror att det är rätt belopp, men när det i själva verket ska vara Y, är jag ursäktad skattetillägg då?

Jag vet inte om skattetilläggsreglerna funkar på samma sätt. Ett klassiskt exempel är dock om du har sex med en person och du trodde att det var frivilligt men hen ville inte. Då har (i alla fall tidigare) den personen som trodde att det var frivilligt friats från åtal om sexualbrott. Det rör sig då om en villfarelse av faktiska förhållanden. Om personen också trodde att våldtäkt inte är olagligt spelar då ingen roll men Dagens Juridik kanske skulle skriva det som rubrik för att de inte förstår eller för att få fler klick.

Är inte gränsen mellan villfarelse kring rättsregeln och villfarelse kring faktiska förhållanden väldigt diffus? Regeln säger att du bara har rätt till ersättning om vissa villkor är uppfyllda och det är du i princip skyldig att känna till, inklusive att begärandet av ersättning även om dessa villkor inte är uppfyllda (och du förtiger de faktiska omständigheterna i din ansökan) innebär att du gör dig skyldig till bidragsbrott.

Ja, det är lite luddigt. Men man har ingen skyldighet att känna till regler. Det är regelns utformning i det här fallet som gör att domstolen ska fria. Det krävs uppsåt till att lämna oriktiga uppgifter.

Göta hovrätt har ett grundmurat och erkänt dåligt rykte som de alltjämt tycks förtjäna väl.

Skriv ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.