Skip to content

"Stötande" om ingen blir ansvarig vid trafikolycka - riksåklagaren sågar lag om självkörande bilar

T.f. riksåklagaren Kerstin Skarp säger nej till lagförslagen om självkörande fordon. Foto: Fredrik Sandberg/TT och Henrik Montgomery/TT

Det vore orimligt om den som färdas i ett själv-körande fordon inte skulle vara ansvarig för en trafikolycka. Det slår t.f. riksåklagaren Kerstin Skarp fast sitt sitt remissvar till regeringen om självkörande bilar. Hon avstyrker lagförslaget helt. 

 

I utredningen föreslås en rad lagförslag som syftar till att skapa bättre rättsliga förutsättningar inför att så kallad automatiserad körning introducerar i Sverige. 

Ett av förslagen går ut på att en "förare" i själva verket ska betraktas som passagerare - och inte ska vara straffrättsligt ansvarig för de uppgifter som det "automatiska körsystemet" utför under automatiserad körning.

"Stötande med ansvarsfrihet"
Det är den tillförordande riksåklagaren Kerstin Skarp, som å Åklagarmyndighetens vägnar, har granskat utredningen och nu riktar kritik mot förslagen. Kerstin Skarp skriver i sitt yttrande till regeringen:

"Om fordonet av någon anledning skenar mot en folksamling skulle det vara stötande om passageraren skulle undgå ansvar för exempelvis vållande till kroppsskada om passageraren inte agerar efter sina förutsättningar".

Åklagarmyndigheten föreslår istället att det bör finnas ett kontrollansvar och att rättspraxis ska få avgöra gränserna för detta kontrollansvar - och när en straffbar oaktsamhet ska anses föreligga.

Oklart vem som bär ansvaret
Åklagarmyndigheten ställer sig även frågan om vem som ska bära ansvaret i de fall ett fordon kan framföras både manuellt och automatiskt. 

Frågan om när ansvaret flyttas från det automatiska fordonet till föraren och vice versa kan enligt Åklagarmyndigheten inte hanteras av vad myndigheten anser vara ett alltför "kategoriskt" lagförslag. 

Till detta kommer även, enligt Åklagarmyndigheten, frågor om smitningsansvar vid de tillfällen ett automatiserat fordon orsakar incidenter där fordonet själv inte har krockat.

Ett automatiserat fordon kan göra en rigid men korrekt tolkning och tillämpning av en trafikregel vilket kan leda till att andra manuellt framförda fordon tvämitar och en kollision uppstår dem emellan. Detta skapar enligt Åklagarmyndigheten svåra gränsdragningsproblem. 

Regelverk måste ändras
I sitt remissyttrande konstaterar Åklagarmyndigheten även att en övergång till automatiserade fordon kommer att kräva ett större stöd från lagstiftaren än vad som är fallet idag och skriver:

"Ett exempel är ett ljusreglerat övergångsställe: Kommer ett självkörande fordon att stanna för personer som går mot rött? Eller blir situationen den motsatta; att en sanktion åter kommer krävas för gående för att ett automatiserat fordon överhuvudtaget ska komma fram? Ett antal oklara trafiksituationer måste detaljregleras eller rent fysiskt byggas bort".

Risk för kriminellt syfte
I utredningen föreslås dessutom att information endast ska lagras avseende fordon som är konstruerade för såväl manuell som automatiserad körning.

Enligt Åklagarmyndigheten bör lagringsskyldigheten enligt lagen om automatiserad fordonstrafik även omfatta fordon som körs helt automatiserat. Orsaken är bland annat att information från de kameror och andra sensorer som finns på fordonen skulle kunna lagras för att sedan användas i brottsutredningar.

Fordon som inte registreras kan, enligt Åklagarmyndigheten, i alltför stor utsträckning användas i kriminellt syfte.

Åklagarmyndigheten anser att tillgång till så kallad lokaliseringsinformation av ett fordon skulle vara  "oerhört värdefullt" ur ett brottsutredningsperspektiv eller för att förebygga allvarliga brott.

  • William Eriksson

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt