Skip to content

Ny lagstiftning kan minska skolsegregationen - utredare får två år på sig att lösa problemen

Foto: Hossein Salmanzadeh/TT

Segregationen i svenska skolor har ökat och betygsskillnaderna mellan "fattiga" och "rika" skolor är tydlig. Nu ska en särskild utredare gå till botten men vad som behöver göras och vilken ny lagstiftning som kan behövas för att alla elever ska få samma möjligheter.

 

En särskild utredare ska "analysera och föreslå åtgärder" för att minska skolsegregationen och förbättra resurstilldelningen till svenska förskoleklasser och grundskolor. Detta kan innebära ny lagstifning för att alla elever ska få samma möjligheter till utbildning oavsett vilken skola de går på.

Samma elevunderlag
Bakgrunden är den ökade segregationen där elevunderlaget blivit alltmer homogent och uppdelat efter så kallade socioekonomiska faktorer. Det innebär att barn med svaga ekonomiska förutsättningar och med invandrarbakgrund samlas i vissa skolor medan barn med välutbildade föräldrar och bättre ekonomi samlas i andra skolor.

Enligt Statens skolverk har eleverna sedan slutet av 1990-talet blivit allt mer uppdelade mellan skolor utifrån socioekonomisk bakgrund och migrationsbakgrund. Man har också kunnat konstatera stora skillnader i betyg mellan fattiga och rika skolor.

"Brister i kvaliteten"
I regeringens direktiv till utredningen konstateras också att man i dag vet att det "finns många skolor och huvudmän vars verksamhet har brister i kvaliteten och inte lever upp till de författningsmässiga krav som ställs på utbildningen". Vid Skolinspektionens tillsyn 2016 konstaterades till exempel brister hos 62 procent av de granskade huvudmännen.

Sverige har också fått underkänt i ett antal PISA-undersökningar som visat att elever inte har samma förutsättning till utbildning. Enligt en av "indikatorerna" har till exempel familjebakgrunden större betydelse i Sverige än i andra europeiska länder.

Nya bestämmelser
Skolinspektionens granskningar har också visat att en majoritet av de svenska kommunerna inte styr sina resurser till de skolor som behöver det mest med hänsyn till dåliga resultat och låg socioekonomisk status.

För att minska skolsegregationen och öka de finansiella förutsättningarna för en likvärdig skola ska nu utredaren analysera varför resurserna ser olika ut och vad det får för konskvenser samt ta ställning till hur bestämmelserna om elevunderlag och resurser behöver ändras.

Uppdraget ska redovisas senast den 20 mars 2020.

  • Anna Wetterqvist

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

12 comments

Har man kontrollerat för andra faktorer än inkomst?
Att bara säga "fattiga och rika" är bristfälligt eftersom det finns andra förklarande variabler som är förknippat med inkomst men inte direkt relaterat som kan förklara skillnader i barns utveckling från "rika och fattiga" familjer.
Exempelvis är föräldrars utbildningsnivå en faktor. Det ger eventuellt mer engagerade föräldrar som är bättre lämpade att hjälpa till med skoluppgifter. Det kan även bidra till uppmuntran tack vare värderingen man lägger i kunskap och utbildning. Det är möjligt att det även ger möjlighet till fritidsaktiviteter som oftast är en utgift som påverkar skolgången för barnen.
Dessa faktorer behöver klargöras och beskrivas på ett tydligt sätt för att man ska kunna sätta in exempelvis läxhjälp, utbilda föräldrarna i vikten av en utbildning, ge extra läs- och skrivhjälp till de som inte har föräldrar med svenska som förstaspråk, erbjuda fritidsaktiviteter eller vad det nu kan vara.
Jag säger inte att någon av ovan faktorer är en förklaring, men det kan finnas liknande saker som påverkar och för att kunna kompensera för dessa skillnader måste problemen beskrivas på ett ärligt sätt så man kan applicera väl genomtänkta och effektiva metoder.

"Sverige har också fått underkänt i ett antal PISA-undersökningar som visat att elever inte har samma förutsättning till utbildning."

Visar verkligen PISA-undersökningarna detta? Är det inte en slutsats som dras av svenska politiker och samhällsvetare? Vilka är det i så fall vilka elever som har samma förutsättning till utblidning? PISA-undersöningarna visar såvitt jag vet kunskaper och kunskapsnivå. Inte de bakomliggande orsakerna.

"Svaga argument om bristande beredning - Migrationsöverdomstolen bör pröva gymnasielagen"

Omfattar PISA-undersökningarna även gymnasierna? I så fall finns det någon prognos på hur PISA-resultaten kommer att påverkas av gymnasielagen?

Hur vore det om regeringen tog itu med alla utmaningar istället för att tillsätta utredningar.

Regeringen klarar inte av att "ta itu" med alla "utmaningar". Så den tar till den i svensk förvaltningstradition allenarådande universallösningen. En utredning. Så har man gjort länge. På så sätt försäkrar man sig om att inget oönskat oväntat inträffar. Och alla "utmaningar" förblir de problem de i realiteten är. Tills nästa val. Då nya politiker eventuellt tar nytag. Med en ny utredning. .):):)

Nämn ett område i samhället som inte brottas med hart när olösliga "utmaningar".
Många kopplade till "öppna era hjärtan".

Förtydligande:
Icke-immigrant = inrikesfödd elev med åtminstone en inrikesfödd förälder
2:a gen.invandrare = inrikesfödd elev med två utrikesfödda föräldrar
Utrikesfödd = utrikesfödd elev med två utrikesfödda föräldrar

Det är inte konstigt att folk klumpar ihop sig efter härkomst speciellt inte när EBO lagen gjort vad den kunnat för att gynna fenomenet.
En blick ut över världen visar att folk vill bo med sina gelikar.
Som exempel folken på Balkan som strävar efter egna länder-Serbien vill just nu byta markområden med Kosovo för att inlemma serbdominerade områden med Serbien och avhända sig muslimdominerade områden till Kosovo.
Ett annat exempel är alla svenskenklaver som finns i Spanien med flera länder.
Slutsatsen blir att det är meningslöst att bussa exempelvis Somalier till skolor i Bromma.

Skriv ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.