Skip to content

Husrannsakan efter vävnadsprover på biobank blir fråga för HD - Karolinska vill inte att de används

Foto: Frank Augstein/AP/TT

Frågan om vävnadsprover från ett offer i ett misshandelsmål ska lämnas ut till förundersökningen eller inte kommer att prövas av Högsta domstolen. Biobanken på Karolinska sjukhuset hävdar att proverna inte får användas medan åklagaren anser att offrets samtycke bryter sekretessen.

 

I ett mål om grov misshandel alternativt framkallande av fara för annan begärde åklagaren att Falu tingsrätt skulle besluta om husrannsakan i Stockholms Medicinska Biobanks lokaler på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. I lokalerna fanns två stycken vävnadsprover som lämnats av det kvinnkliga offret som också hade samtyckt till att proverna användes i brottsutredningen, något som enligt åklagaren skulle kunna vara en fördel eller nackdel för den misstänkte.

Inte användas i brottsutredningar
Tingsrätten beslutade dock att avslå begäran eftersom proverna omfattas av biobankslagen där brottsutredningar inte finns bland de ändamål som prover i biobanker får användas till. Rätten konstaterade även att ett uttryckligt förbud mot att använda biobanksprover i brottsutredningar idag visserligen saknas, men att ett sådant har föreslagits i ett nytt betänkande.

Tingsrätten var också tveksam till om brottsmisstanken var tillräckligt allvarlig och ansåg inte att samtycket kunde ges någon avgörande betydelse.

Åklagaren menade att sekretessen var till för individen och inte för biobanken. Eftersom offret samtyckt hade sekretessen brutits.

Fanns "synnerlig anledning"
Svea hovrätt ändrade beslutet och biföll begäran om husrannsakan. Hovrätten ansåg att åklagaren hade visat att proverna kunde antas ha betydelse för förundersökningen och konstaterade att det fanns en sådan "synnerlig anledning" som krävs för att göra husrannsakan "hos annan" än den som skäligen kan misstänkas för brottet.

Att biobankers verksamhet är av känslig natur skulle enligt hovrätten kunna sägas tala emot att tillåta husrannsakan, men det handlade samtidigt om "ett allvarligt brott", där minimistraffet var ett års fängelse.

Samtycke vägde upp intrång
Med hänsyn även till målsägandens samtycke bedömde hovrätten att det intrång eller men som åtgärden skulle medföra vägdes upp av skälen för att göra husrannsakan och att åtgärden var därför "proportionerlig".

Efter överklagande från biobanken har Högsta domstolen beslutat att meddela prövningstillstånd för att svara på vilka förutsättningar som gäller för att genom husrannsakan beslagta vävnadsprover som förvaras enligt biobankslagen.

  • Alt-texten
    Isak Bellman

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

4 comments

Hmmm. Den frågan tycks uppstå då och då. Det är inte första gången någon kortsiktig åklagare vill snoka i biobankerna. Det är ett återkommande problem och det vore finfint om HD kunde sätta ned foten en gång för alla. Biobankerna tillkommer inte åklagare. De ska användas för forskning och inget annat.

En annan fråga som uppstår är vilka vävnadsprover det rör sig om och vad åklagaren tror hen kan få för information ur dem? Om det är brottsoffrets vävnadsprover och det inte duger med att lämna nya prover idag är det uppenbarligen något historiskt man är ute efter. Finns den informationen alls att utvinna ur de sparade proverna?
Kan det vara så enkelt att åklagaren har fel och rätten inte har brytt sig om att förstå frågeställningen? Sanningen är ju den att svenska åklagare har en väldokumenterad historik av dåliga beslut fattade på total inkompetens i medicinska frågor. Vad talar för att åklagaren denna gång förstår vad hen frågar efter?

Jag förstår inte vad vävnadsproverna där skulle kunna ha för information som brottsoffret inte kunde ge själv eller att nya prover kunde tas frivilligt?

Någon som vet?

Jag misstänker att det rör sig prover som vävnad som gärningspersonen lämnat på brottsplatsen. T.ex. hår som brottsoffret slet loss eller hudrester under naglarna från när hon försvarade sig. Frågan är varför hon lämnade det till biobanken istället för polisen? Hade hon gjort det så hade det kunnat användas. Förvisso kan det ju ha varit på det viset att det var sjukvårdspersonalen som tog hand om proven när hon vårdades för sina skador och att de då, på något sätt, hamnade i biobanken istället för hos polisen.

Är en självklarhet att anmäla utträde ur de där biobankerna. Har själv gjort det.

Skriv ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.