Skip to content

Arriva ska betala 1,6 miljoner för olycka på Saltsjöbanan - men inget brott ligger bakom

Foto: Claudio Bresciani/TT

Arriva ska betala drygt 1,6 miljoner kronor plus ränta efter tågolyckan på Saltsjöbanan vintern 2013. Det slår Nacka tingsrätt fast sedan Arriva vägrat ersätta bostadsrättsföreningens försäkringsbolags kostnader för nödboende och återuppbyggnad av huset som tåget körde in i.

 

"Inledningsvis var kontakterna med Arriva hyggliga, men efter några dagar upphörde dialogen; det blev i princip tyst från Arrivas sida." Det berättar en av skadereglerarna i förhören i tingsrätten där Arriva vägrat betala någon ersättning för skadorna efter tågolyckan i januari 2013.

Ska betala 1,6 miljoner
Efter att Trygg-Hansa ett flertal gånger försökt få Arriva att betala ersättning till den drabbade bostadsrättsföreningens danska försäkringsbolag vände man sig till slut till tingsrätten och stämde Arriva. Nu ger Nacka tingsrätt Trygg-Hansa rätt och dömer Arriva att betala drygt drygt 1,6 miljoner plus räntekostnader för skadorna på två lägenheter och på huset. Arriva ska även stå för Trygg-Hansas rättegångskostnader med drygt 455 000 kronor.

Saknade likvida medel
Det var i januari 2013 som ett skenande tåg på Saltsjöbanan körde in i ett bostadshus där två lägenheter blev förstörda. 

Efter olyckan betalade ett danskt försäkringsbolag ut ersättning via Trygg-Hansa omedelbart för att de drabbade skulle få hjälp. Enligt Tryggt-Hansa behövdes betalningen eftersom föreningen saknade likvida medel och behövde betala löpande kostnader för att arbetet inte skulle stanna upp medan man väntade på att Arriva och deras försäkringsbolag AXA skulle lämna besked i fråga om Arriva skulle åta sig att betala för återuppbyggnaden.

Trygg-Hansa och andra inblandade uppfattade sedan att Arriva och dess försäkringsbolag gjorde ett åtagande att betala återuppbyggnaden av huset och lägenheterna. 

Arriva förnekar och hävdar preskription
Men i tingsrätten har Arriva har helt förnekat att de skulle ha gått med på att ersätta skadorna och man har hävdat att fodringarna i vilket fall har hunnit preskriberas. 

Den företagsbot på en halv miljon som bolaget gick med på att betala var enligt Arriva inte heller något medgivande utan bara någon man gjorde av "kommersiella skäl".

"Kunde dragit i nödbromsen"
Vidare hävdade man att det faktum att bromsarna var urkopplade vid tillfället helt saknade orsakssamband med olyckan och man fortsatte också att argumentera kring den helt friade städerskans roll i olycksförloppet.

Enligt Arriva krävdes ett "aktivt handlande av någon som befann sig i förarhytten". Det hade enligt Arriva dessutom varit enkelt att stanna tåget "även för icke utbildade personer" genom att dra i nödbromsen som var "det mest uppenbara" att göra enligt bolaget.

Dyrt och oskäligt nödboende
Arriva hävdade också att hyreskostnaderna för de boende som fått evakueras översteg vad som varit nödvändigt och skäligt.

Vidare hävdade bolaget att ingen av de anställda gjort sig skyldiga till brott eller vårdslöshet som innebar att Arriva hade något "principalansvar" för olyckan.

Men tingsrätten håller inte med om Arrivas tolkning av vad som hänt och av ansvarsfördelningen.

Tvärtom anser tingsrätten det fullt visat att Arriva faktiskt åtog sig att ersätta kostnaderna med anledning av olyckan och att detta också bekräftades senare av att bolagets eget försäkringsbolag också åtog sig att hantera och betala för återuppbyggnaden.

Bromsarna urkopplade
Tingsrätten konstaterar också att även Arrivas egen utredningsman kom till samma slutsats som haverikommissionen om att städerska förmodligen satt igång tåget - av misstag - genom att stänga dörrarna. Även Stockholms trafiknämnd kom till samma slutsats. 

Den rangerare som haverikommissionen pratat med direkt efter olyckan hade i detalj berättat hur han hade kopplat sig förbi de icke fungerande säkerhetsanordningarna för att tåget skulle kunna stå med bromsarna urkopplade för att dessa inte skulle frysa fast.

Men när han insåg att han kunde misstänkas förbrott hade han sedan ändrat sina uppgifter. Enligt Arriva innebar det att hans ursprungliga uppgifter inte betydde något och att man därför inte kunde lägga haverikommissionens utredning till grund för bedömningen av hur olyckan hade gått till.

Men tingsrätten anser inte alls att man kan bortse ifrån haveriutredningens slutsatser och utgår därmed från att slutsatserna är riktiga.

Bevisat orsakssamband
Det är enligt tingsrätten också utrett att Arriva faktiskt har ett principalansvar för skadorna genom att dessa orsakats av hur deras personal har agerat. Det finns alltså enligt tingsrätten ett bevisat orsakssambandet mellan de anställdas agerande och de uppkomna skadorna.

Men tingsrätten konstaterar också till Arrivas fördel att det inte finns något som bevisar att bolaget eller dess anställda skulle ha gjort sig skyldiga till något brottsligt.

Inte preskiberat
Tingsrätten ger också Arriva rätt när det gäller att händelsen ligger inom ramen för järnvägstrafiklagen, vilket innebär att det kan vara möjligt att åberopa preskription. Men eftersom Arriva i samband med att man åtog sig att betala inte gjort klart att man tänkte använda sig av "specialpreskription" har man inte rätt att komma i efterhand och hävda detta.

Detta innebär att tingsrätten alltså anser dels att Arriva åtagit sig att betala, dels att det även på skadeståndsrättslig grund föreligger en skyldighet för Arriva att ersätta Trygg-Hansa. 

Den städerska som befann sig ombord skadades svårt och anklagades först för att "stulit" tåget. Hon friades senare helt från alla misstankar och fick ett skadestånd från Arriva på 20 000 kronor.

 

  • Anna Wetterqvist

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

Skriv ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.