Skip to content

Vinner mot sin bror i HD - bouppteckning inte avslutad förrän samtliga åtgärder genomförts

Foto: CKAB

Är det när en bouppteckningsförrättning är avslutad eller först när bouppteckning är slutgiltigt undertecknad som tidsfristen för att väcka talan om laglott börjar löpa? Tingsrätten och hovrätten hade olika uppfattningar men nu slår Högsta domstolen fast att "samtliga nödvändiga åtgärder" ska ha genomförts.

 

Fallet handlar om en kvinna som stämde sin bror vid Blekinge tingsrätt och begärde att få ersättning för en så kallad laglottskränkning efter hennes mammas död. Totalt handlade det om cirka 1,3 miljoner kronor.

Enligt kvinnan hade brodern fått tre fastigheter i gåva av mamman - någonting som skulle likställas med testamente enligt ärvdabalken varvid kvinnan själv hade rätt till sin laglott.

Ettårsfristen började löpa
Efter det att kvinnan hade lämnat in sin stämningsansökan uppkom frågan om den hade lämnats in i tid, alltså inom den ettårsfrist som gäller för förskott på arv.

Enligt brodern är det datumet för bouppteckningsförrättningen som avgör när ettårsfristen börjar löpa men enligt kvinnan kan bouppteckningen inte anses som avslutad förrän den hade undertecknats av mannen i egenskap av bouppgivare tillsammans med förrättningsmännen.

Mannen hade inte inkommit med undertecknad bouppteckning förrän ett par månader efter förrättningen.

Undertecknad i godtagbart skick
Tingsrätten ansåg att bouppteckningen först i undertecknad form och när den är godtagbar för registrering hos Skatteverket skulle anses vara avslutad. Tidsfristen skulle därför börja gälla först vid undertecknandet.

Tingsrätten gick därmed på kvinnans linje och slog fast att hennes talan hade väckts i tid.

Mannen överklagade till Hovrätten över Skåne och Blekinge som dock rev upp tingsrättens avgörande och gick på mannens linje.

Hovrätten hade annan uppfattning
Hovrätten slog fast att det är tidpunkten när bröstarvingarna har fått möjlighet att bilda sig en uppfattning i den här typen av frågor som ska vara avgörande - någonting som enligt hovrätten vanligtvis får anses ha skett vid förrättningen.

Hovrätten ansåg därför att kvinnan hade väckt sin talan för sent och den därför skulle avvisas.

Kvinnan överklagade till Högsta domstolen som nu understryker att det är den bröstarvinge som hävdar att talan väckts inom rätt tid som har bevisbördan för att så är fallet.

HD skriver:

”Det förekommer att bouppteckningshandlingen färdigställs och undertecknas av bouppgivaren och de gode männen på den i handlingen angivna sista förrättningsdagen. I så fall börjar talefristen löpa vid den tidpunkten. Men om det då återstår några för bouppteckningens avslutande nödvändiga åtgärder, är det först vid den tidpunkt då dessa åtgärder är utförda som talefristen börjar löpa.”

HD upphäver hovrättens dom
I det du aktuella fallet konstaterar HD utifrån den utredning som åberopats - bland annat i form av mejlkorrespondens mellan kvinnan och en av de gode männen - att brodern inte har undertecknat bouppteckningen i vart fall förrän efter den 12 september 2014. 
Eftersom kvinnan väckt talan den 9 september 2015 har hon alltså väckt talan inom tidsfristen.

HD upphäver därför hovrättens dom och återförvisar målet till tingsrätten för fortsatt handläggning.

 

 

 

 

 


 

 


  • Alt-texten
    Malin Roubert

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt