Skip to content

Så här tycker partierna i rättspolitiken - summering av utfrågningarna i Veckans Juridik Valspecial

De åtta riksdagspartiernas rättspolitiska talespersoner har under våren frågats ut i Veckans Juridik Valspecial. Bildcollage: Adam Granath

Frågan om hårdare tag och hårdare straff har dominerande den rättspolitiska debatten inför valet i höst. Det konstaterar Stefan Wahlberg, chefredaktör för Dagens Juridik och programledare för Veckans Juridik Valspecial.


I åtta program har riksdagspartiernas rättspolitiska företrädare fått förklara sin politik i webb-TV-programmet Veckans Juridik Valspecial.

När det är dags att summera de rättspolitiska diskussionerna i 2018 års valrörelse är det tydligt vad de flesta partierna talar mest om.

- Det råder ingen tvekan: hårdare tag och hårdare straff. Dessutom större befogenheter för polisen, säger Stefan Wahlberg, chefredaktör för Dagens Juridik.

- I princip samtliga partier har fokuserat på detta, möjligen med undantag för Vänsterpartiet som dock vill ha strängare straff för sexbrott. Frågorna har ju också seglat upp till en topposition bland väljarna.

Vad fokuserar partierna mest på?

- Fokus ligger på de senaste årens utveckling när det gäller grov organiserad brottslighet, gängkriminalitet, skjutningar och den situation där unga män i tonåren rekryteras till ett gangsterliv. Detta späds på av den extremism och det terrorhot som kastar sin skugga över tillvaron.

- Kort och sammanfattningsvis kan man säga att politikerna är mer eller mindre överens om att Sverige har tagits på sängen i dessa frågor och att det är hög tid att staten, en gång för alla, tar kommandot och kontrollen för att skydda vanligt hederligt folk.

Vilka rättspolitiska frågor har fått mindre utrymme?

- Mängdbrotten som drabbar så kallade vanliga människor dagligen och som fortsätter sin kräftgång när det gäller uppklaring.

- Jag skulle också säga att polisens minskade synlighet i vardagen, alltså ordningspoliser i yttre tjänst, har fått en undanskymd plats i debatten på senare tid.  

I stora drag - vilka är de politiska skiljelinjerna i rättspolitiken?

- Det finns egentligen inga stora skiljelinjer att tala om. Hårdare tag och hårdare straff verkar vara på tapeten för de flesta politiker just nu. Frågor som gäller brottsförebyggande och strategiskt, långsiktigt arbete försöker då och då göra sig hörda men drunknar i den debatt som i varje fall ger intryck av att avhandla väldigt akuta åtgärder.  

Det senaste avsnittet av Veckans Juridik Valspecial gästas av Beatrice Ask och Thomas Bodström. Hur var det att intervjua dem nu när de inte längre är justitieministrar?

- De känns som ett gammalt radarpar, trots att de kommer från olika politiska läger. Båda är ju väldigt pragmatiskt drivna i de här frågorna, luttrade och ärrade som de är efter alla år på departementet.

- De är överens om mycket och jag tycker att det var roligt och intressant att se att båda kunde ta ett så pass tydligt helikopeterperspektiv och vara kritiska mot både dagens ganska uppskruvade debatt och till viss del den tid som de själva hade makten att göra någonting.   

 

Se Veckans Juridiks utfrågning av partierna

Centerpartiet>>
Moderaterna>>
Sverigedemokraterna>>
Miljöpartiet>>
Vänsterpartiet>>
Liberalerna>>
Socialdemokraterna>>
Kristdemokraterna>>

Professorer sågar utvecklingen av svensk rättspolitik>>
Fd justitieministrar om dagens rättspolitik>>

  • Jaqueline Balcer Bednarska

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

1 kommentar

SD 2018!

Skriv ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.